Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ken för att lämna Greta plats. Greta klev över
bänken, grep den babordsåra Torvald lämnade
henne och skulle just sätta sig ned då hon
snävade till, föll framstupa och släppte åran. I nästa
ögonblick var hon uppe igen.
»Åran, åran», ropade hon förtvivlad.
Torvald var redan sysselsatt med att försöka
fiska upp den. Men det befanns omöjligt. Den
var redan ett stycke ifrån dem, gungande på
ryggen av en hög våg.
Ett ögonblick sutto de tre och stirrade rådlösa
på varandra. Båten drev redlöst utåt, förd av både
vind och ström.
»Ja, nu ge vi oss av som Vasco de Garna mot
okända farvatten», yttrade Torvald med en
skämtsamhet, som i grunden icke var så glad.
Greta, som än en gång rest sig för att kasta
en avskedsblick efter den trolösa åran, sjönk ned
och suckade:
»O Tejo, som i din ungdom hette Tajo — vem
kunde ana att du skulle spela oss sådana spratt!»
»Å Torvald, skulle du inte möjligen kunna med
din åra vicka båten in till den här stranden igen»,
undrade Alice oroligt.
»Ja», sade Greta, med en åter vaknande
hoppfullhet, »då kunde vi kanske i värsta fall få
nattkvarter hos den där snälla gamla herrn i den
förtrollade trädgården.»
Torvald ansträngde sig med sin åra, men det
blev snart tydligt att det var förgäves. Det fanns
ingen möjlighet att komma inåt land igen. Båten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
