Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hade hunnit förbi oss. Styrman skrek till och
föll omkull, och folk kom rusande, men italienarn
kilade i väg så kvickt som en ål och kom
undan. Men jag var inte så snabb att ge mig av,
så mig fick de fatt i. Ja, så blev jag förd i häkte,
och det blev rannsakning, och när styrman kryade
till sig, — för det var inte så värst farligt med
såret — så »svor han på att det var jag som
stuckit honom. Det kan ju hända han trodde det,
eftersom det var jag som varit närmast och fått
knuffen, och i alla fall så ville han väl ha någon
hämnd, kan jag förstå, och då italienarn var borta
— han måtte ha rymt redan samma natt på
något annat fartyg —, så ville han nog ha mig fast.
Och så svor han på att det var jag, och då hjälpte
det inte vad jag sa, utan jag blev dömd till två
år, och de sa, jag kunde ändå vara glad att det
inte blev längre.
»Men kniven — kunde inte den visa, att det
var italienaren som begått dådet?» frågade
konsuln.
»Nej, det var en vanlig fällkniv, köpt i
Hamburg, så den kunde lika väl ha varit min. Jag
hade för resten haft en som var nästan likadan,
och eftersom det ville sig olyckligt, så hade jag
tappat den i sjön just dagen förut. Hade jag haft
min kniv i fickan och kunnat ta upp den och
visa den, så skulle de kanske inte ha trott att den
som satt i styrmans rygg också var min. Men
nu hade jag inte någon kniv i fickan, och som
var och en vet, att en sjöman alltid har en fäll-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
