Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett par dagar därefter voro Torvald och Greta
på besök i fängelset. Greta hade med sig en korg
med apelsiner och bananer, som hon bjöd Bengt
på, och hon muntrade upp honom med sitt prat
och rent av narrade honom att skratta. Ibland
bjöd hon också fångvaktaren på en apelsin, och
denne grinade och log och tackade, tydligen
förtjust över denna ovana och oväntade välvilja.
»Ser du», sade Greta blinkande till Torvald,
»det är alltid klokt att ställa sig väl med
fångvaktarn, man kan inte veta vad det kan bli
nyttigt till. Jo, du, jag har läst Sherlock Holmes,
och jag förstår mig på så’nt här, du. Märkte du,
att jag gjorde mig till för både portvakten och
för den överkonstapeln eller vad det var för någon
som förde oss hit? Jo, du, jag är listig, jag!»
Men var gång hon bjöd fångvaktaren något,
sade hon på svenska med ett artigt leende:
»Ska’ du ha lite’ gott, din eländige bov?»
Varpå portugisen tacksamt log, tydligen troende
att det var något riktigt vänligt hon sade honom.
Bengt skrattade, men så sade han:
»Så där ska’ inte fröken Greta säga, för han
gör bara sin plikt, då han bevakar mig.»
»Men det gör ju ingenting, han förstår ju inte
svenska», invände Greta.
»Ja, men fröken Greta ska’ inte säga det i alla
fall», vidhöll Bengt. »För han gör bara vad
han ska’.»
När Greta och Torvald gingo ifrån fängelset,
sade Greta entusiastiskt:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
