Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Också jag, o hjältemodige don Torvaldo»,
hördes nu Greta, »ber att få framföra min djupt kända
tacksamhet, och anhåller jag att härmed få
överlämna något som jag visserligen inte själv broderat
med mina egna sköna händer — det är onödigt
att ljuga, när man vet att man ändå inte blir trodd
— men som jag dock med omtanke och omsorg
utvalt, i hopp att du någon gång måtte, under
något mindre äventyrliga vandringar i Sverige,
fridfullt insvepa dig i detta plagg samt ljuvt
inslumra.»
Hon drog fram ett större paket, vilket legat
dolt under bordet och vilket befanns innehålla en
filt broderad med några enkla, kraftigt hållna
blomsterarabesker — huvudsakligen i de spanska
färgerna: gult och rött. Det var en filt av det
slag som i Andalusien stundom brukas till
hästtäcke, stundom — med ett hål utskuret i mitten
— till mantel.
»Jag blir allt mer och mer överväldigad», sade
Torvald, leende och rörd. »Tack, tack!»
»Å, nu vet jag», utropade han plötsligt, »det
var då därför ni inte ville ha mig med er i
förmiddags! Det var då en komplott!»
»Ja, det var en komplott», sade Greta med
förnöjd min. »Och en mycket lyckad komplott, om
det tillätes en av de medsammansvurna att själv
säga det.»
»Hör nu Greta», sade Torvald, då de en stund
senare sutto ute i pation, »du har ännu inte talat
om vad det var du skrattade åt under ritten i går?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
