- Project Runeberg -  I solnedgången : minnen och bilder från Erik Gustaf Geijers senaste lefnadsår / Första samlingen : 1840-1845 /
12

(1911-1914) [MARC] Author: Anna Hamilton-Geete With: Erik Gustaf Lilljebjörn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förord

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

njutning, med lika glad tillförsikt motsåg framtiden, vare sig
den innebar ännu några år af rik och tillfredsställande
verksamhet, eller en snar förflyttning till den »högre
skola», för hvilken han, som han skref till en förtrogen
vän, i tysthet började känna sig allt mera mogen. Det
förefaller mig som om alla, hvilka i Geijer lärt sig älska
en af vårt folks ädlaste representanter, gärna skulle vilja
minnas honom så och glädjas öfver det rosenskimmer
som solen ännu i nedgången spred öfver hans lefnads
afton — och jag har därför gärna velat skänka dem
denna bild till de många andra som tecknats af honom,
sådan han var på lifvets middagshöjd och i sin
verksamhets kraftigaste dagar.

De källor — såväl skrifna som oskrifna — ur hvilka
efterföljande skildringar hämtats, äro så rikhaltiga att jag
länge tvekat att begagna dem, då svårigheten att bland
så många minnen af rent privat och personlig art utvälja
endast det mest karaktäristiska och målande nästan synts
mig oöfverstiglig — framför allt för den som kanske
ännu står personer och händelser alltför nära för att
rätt kunna skilja mellan det som endast äger värde för
de närmaste och det som äfven för utomstående
kan äga tidsmålningens och personalkaraktäristikens
intresse. Att jag icke lyckats lösa detta problem ens till
min egen belåtenhet känner jag alltför väl. Säkerligen
hade det ur många synpunkter varit bättre, liksom äfven
mera öfverensstämmande med mina egna önskningar,
om uppgiften kunnat öfverlämnas åt en yngre generations
mera objektiva och af personliga känslor och hänsyn
oförvillade omdöme. Men å andra sidan kommer detta
yngre släkte icke att äga till sitt förfogande den rika
skatt af personliga hågkomster och muntliga
meddelanden som ännu finnes bevarad i några få lefvandes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:19:32 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/isolnedg/1/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free