Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I solnedgången - Fredrika Bremer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
FREDRIKA BREMER
kraftfulla människonatur, detta så rent sedliga snille,
har genom sina skrifter, genom hela sitt väsen, på mig
gjort ett intryck som skall vara hela mitt lif»... »Min
själ»... heter det en annan gång... »har denna höst
varit som en mulen dag. Geijer har gått deröfver
som en ljusning. På många år har ingen menniska pä
mig gjort ett sådant intryck som han»... Och till den
vän — Böklin — åt hvilken hon gärna meddelade allt
det bästa och mest betydelsefulla som lifvet skänkte
henne, skrifver hon:... »Jag måste litet tala om den
mannen, som nyligen skänkt mig så mången rik stund!
Jag håller af honom och hans närvaro ger fullhet åt
mitt lif...» Efter att ha yttrat några ord om de för
många stötande kantigheter som stundom utmärkte
Geijers väsen, tillägger hon:... »Mig synes han dock
skön — i sitt allvar, i sin godhet, sina raptus af vildt
lynne .. . Han liknar sina skrifter.. . Det ligger ett
slags muskelkraft i hela hans väsen — han är
sjelfsvåldig, men inom en sfär af renhet och harmoni; stolt
eller ödmjuk, glad eller dyster, öm eller sträng, är han
i a 111 en enkel och frisk natur; toner, ord, blickar, lynne
allt springer ur en lefvande sjelfständig källa, och
i denna källas djup speglar sig en klar vårhimmel ...»
Just emedan han för henne var en ny bekantskap
och hon själf, då hon lärde känna honom, redan en
mogen och själfständig personlighet, kunde hon med
klarare och mera fördomsfri blick än de gamla
Uppsalavännerna uppfatta honom. Hon förstod honom vida
bättre och var i afseende på hans innersta väsen vida
klarsyntare än någon af dem som sedan ungdomen stått
honom nära — klarsyntare än Malla, än Atterbom, än
Törneros eller Lindblad, som dock känt honom så väl
och så länge. I motsats mot dem -såg hon icke i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
