Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I solnedgången - Geijer och kvinnorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GEIJER OCH KVINNORNA
biografisk uppsats läser om den »vittra och snillrika»
öfverstinnan Silfverstolpe och hennes Fredagssoaréer,
egentligen om den verkliga, varmblodiga och intensivt
personliga Malla eller om arten af den kvinnliga
magnetism som utstrålade från henne och blef den
sammanhållande kraften i den krets hvars hjärta och
medelpunkt hon var? — I själfva verket ha kvinnorna kanske
endast sällan, ehuru halft omedvetet för dem själfva,
haft så mycket att säga och betydt så mycket för svensk
kultur och svenskt själslif som just under denna period
och i denna krets — ej så mycket genom direkt
inverkan på särskilda individer som genom att skapa den
på en gång sunda, rena och varmt sympatiska atmosfär
i hvilken allt hvad deras manliga vänner inom sig ägde
bäst och vackrast fann de lyckligaste lifsvillkor, de
gynnsammaste utvecklingsmöjligheter. Det är således
fullt i sin ordning om man med särskildt intresse söker
framkonstruera deras bilder i så lefvande färger som
möjligt ur de spridda drag som traditionen bevarat eller
minnet hos en och annan ännu förvarar.
Geijer kallade sig själf en lycklig människa och var
det, som förut antydts, icke minst genom sin förmåga
att hela lifvet igenom — ehuru allt annat än
fruntimmerskarl i vanlig mening — vinna ädla, goda och rikt
begåfvade kvinnors hängifna tillgifvenhet. 1 själfva verket
skulle han i nästan lika hög grad som Tegnér, den store
erotikern, kunna kallas kvinnodyrkare, ehuru i
helt annan bemärkelse. För Tegnér var kvinnan i första
rummet könsvarelsen - älskarinnan — och man
skulle kunna säga att på samma gång som han tillbad
kvinnorna, ringaktade och misstrodde han, åtminstone
i mörkare stunder, kvinnokönet — en icke sällan
förekommande inkonsekvens. För Geijer var kvinnan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
