Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I solnedgången - Flammor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148
FLAMMOR
att han är o k 1 a r, dunkel och fantastisk? — Ack
mitt Hjerta —!!...» eller — »Aldrig kan jag älska
en man som icke är mycket äldre än jag, en man som
lefvat och lidit —!! — I nga pojkar!!! —»...
- För undvikande af alla missförstånd torde det
böra bifogas att de intressanta individer som framkallat
alla dessa utropstecken, i hvilka det fjorton-femtonåriga
hjärtat sökt utlopp för outsägliga känslor, aldrig
tillhörde den krets som kunde falla inom en nyktrare kritiks
område. Deras förnämsta tjuskraft låg just däri att de
voro främlingar, exotiska flyttfåglar, omgifna af en
fantastisk nimbus som en närmare bekantskap aldrig fick
tillfälle att skingra — resande konstnärer med
»underbara ögon», konsertgifvande musici »med ett drag af
Snille öfver pannan», eller någon af de många intressanta
utländingar med Byron-hår och romantiska slängkappor
som så ofta gästade den berömde svenske professorn.
Med dessa poetiska företeelser kunde den nittonårige,
djupt förälskade men allt annat än mystiske Adolf
Hamilton, med sina ärliga bla ögon och sitt enkla
rättframma väsen, naturligtvis icke täfla. För den femtonåriga
Agnes, redan van vid mycken hyllning, var den unge
tillbedjaren endast »en pojke». Men vid den åldern växer
man fort och endast några få år senare måste hon
erkänna att pojken blifvit en man och att denne unge
man i själfva verket, alla flammorna till trots, också var
hennes »första och enda» verkliga kärlek.
Då Agnes Geijer, som Ulla von Heland skildrar,
i april, efter den händelserika vintern 1843, så plötsligt
och till alla vännernas häpnad reste till Värmland med
familjen Nordenfeldt*, samt därmed icke blott för Ulla
* Se »Ur Ransäters Familje-Arkiv» af Lotten Dahlgren,
sid. 167.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
