Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I solnedgången - På bal i Skara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I’A BAI I SKARA
Sexåringen är den ende som lämnas hemma då den
stora familjekaravanen annandagen sätter sig i rörelse
för att resa — »eller rättare tåga», ty väglaget är
förfärligt och färden går nästan steg för steg hela den
långa vägen - till balen i Skara, hvilken, ehuru »publik»,
tyckes hafva varit af synnerligen exclusiv beskaffenhet,
då enligt Adolfs uppgift »ingen enda stadsbo gått
u p p, sä att man träffade bara bekanta, hvilket gjorde
stämningen så mycket mera animerad.» Tillställningen
tyckes med ett ord uteslutande ha varit en munter
rendez-vous för ortens många förnäma familjer och den som
läst friherrinnan Knorrings romaner — men finns det
väl ännu någon som känner dessa utsökt roliga
tidsskildringar annat än till namnet? — skulle säkert här
känt sig angenämt hemmastadd — ty såväl den ädle
Axel som den känslorika och olyckliga Amalia, den pigga
kusin Rosina, »oncle hofmarskalken», Tante Lisbeth och
många andra medspelande i »Kusinernas» af romantiska
förvecklingar uppfyllda värld, utgjorde utan tvifvel en
del af det högförnäma sällskapet denna afton och skulle
säkert ej varit svåra att igenkänna för den som förut
varit nog lycklig att göra deras bekantskap.
Författarinnan själf, den sköna friherrinnan med de tjugufem
talangerna, intog som regementets öfverstinna
hedersplatsen på balen och följde kanske ännu med klara
bruna ögon och hektiskt rodnande kinder intresserad
de små kärleksintriger och tragedier som utspelades
omkring henne i den societet där hon brukat söka sina
modeller. Huruvida hon funnit Adolf Hamilton lämpad
till romanhjälte vet man ej, men visst är att han enligt
egen bekännelse dansade sig trött med hennes dotter,
den älskvärda fröken Ebba, som ej »hade en aning om
takt» i dansen, men så mycket mer af den varan i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
