Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I solnedgången - — »om kungen dör» —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
222 - »OM KUNGEN DÖR» -
». ..Ar detta verkligen det sista bref jag skrifver till dig
med adress på Hönsäter? — Gud ske lof!! — Ah, så roligt
att du kommer —! -— Och hvad som också är roligt — fast
det låter så fult att jag visst får lof att sätta det inom
parentes: — (Om Kungen dör, så kan man inte dansa
och vara på soupéer jemnt, utan då får man
sitta hemma i ro med dem man håller af! Ack
så roligt!! — och om du just kommer hit!)... Men hur
går det nu med prinsarnas hitkomst och alla planer till
storartade fester och tillställningar? — Tänk på alla balklädningar
som blifvit sydda, alla förhoppningar på att få dansa med
prinsarna! — Också jag hade låtit sy två nya
balklädningar — nu få de hvila sig . . . Käraste du — det ä r väl
ej alltför orätt att glädja sig åt att detta vilda balraseri får
en ända, om det också har en sådan orsak? — Nog kan man
väl af hjärtat unna den stackars gamle Kungen att komma
till ro före nästa Riksdag och allt bråk som väl då blir.
Och äfven så hjertligt unna Kronprinsen att ändtligen
få en verksamhet. Eller hur? Hittills har han ju egentligen
ej haft något att ’verka’ för annat än de välsignade uniformerna.
Jag säger som Don Carlos: ’Fünf und v i er z ig Jahre
— und nichts für die Unsterblichkeit gethan!’ — Ack — måtte
han blott nu kunna göra något för die Unsterblichkeit! —
som sagdt, det unnar man honom . . . (Just nu kom bud från
Slottet att intet Spektakel blir af)... Nu slår klockan
fyra. Adieu! — Adieu! — Välkommen! Välkommen till
din Agnes! Om åtta dagar kommer du ju? — Ack, så roligt
att du verkligen, verkligen kommer! . . .»
Hur tung den börda af hemlig ångest och oro varit,
som under de gångna veckorna tyngt på hennes hjärta,
märkes bäst af detta nästan barnsliga glädjeutbrott då
den blifvit aflyftad. Hur kan hon sörja öfver Carl
Johan? — Han är ju inte ens död ännu, den gode
gamle kungen, och om han dör, så unnar man honom
så hjärtligt att ändtligen få hvila efter det långa
dagsverket. Men kungen i hennes eget lilla rike återvänder
ändtligen från den långa landsflykten, som sa lätt kunnat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
