- Project Runeberg -  I solnedgången : minnen och bilder från Erik Gustaf Geijers senaste lefnadsår / Första samlingen : 1840-1845 /
245

(1911-1914) [MARC] Author: Anna Hamilton-Geete With: Erik Gustaf Lilljebjörn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I solnedgången - Ett ödesdigert misstag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ETT ÖDESDIGERT MISSTAG

245

anses mindre förenlig med obegränsad punsch och
vårfröjd nere vid Sundet... Kort sagdt, pojkarna skulle
nog låta tala vid sig; Hans Majestät kunde vara utan
oro — han ansvarade för det hela. Man skildes med
ömsesidig rörelse och många kungliga
tacksamhetsbetygelser, åtföljda af en försäkran att Geijer, så vida,
mot all förväntan, verkliga svårigheter skulle yppa sig
och medföra personliga obehag, alltid ägde att åberopa
sig på höga vederbörandes önskningar. — Dock borde
detta så vidt möjligt undvikas och framför allt ingen
hänsyftning pa danska politiska förhallanden förekomma
— af lätt begripliga skäl.

Geijer hade lofvat mer än han kunde hålla. Han
räknade på sin popularitet; men af alla mänskliga
stämningar är väl denna den oberäkneligaste, och i detta
fall gjorde han ett ödesdigert misstag. Han var van att
hålla ungdomens hjärtan i sina händer och att kunna
leda dem hvart han ville; otaliga gånger hade han känt
den elektriska ström mellan sig och sina ungdomliga
åhörare som skänker den födde vältalaren sina skönaste
och lyckligaste ögonblick. Men han hade glömt att
han vid dessa tillfällen själf varit eldad och buren af
en stark känsla och en mäktig öfvertygelse, som
ovillkorligen dragit andra med sig. I detta fall saknades
både det ena och det andra. Kungens af
Danmark-politiska skuggrädsla föreföll honom i all tysthet oändligt
futtig — landssorgen var onekligen en väl långsökt
syndabock för att kunna tagas på fullt allvar och den
djupt personliga känsla som dref honom själf att till
hvad pris som helst söka genomdrifva konungens önskan
utan att inblanda hans egen person i striden, kunde
han minst af allt meddela sina åhörare. Följden blef
naturligtvis att han fullkomligt misslyckades. Det tal

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:19:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/isolnedg/1/0255.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free