Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I solnedgången - Lilla Schröder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
250
l.ILLA SCHRÖDER
saliges högtidliga åminnelse. Säkert hade dock ingen
så med lif och själ och djupaste allvar gått upp i dessa
förberedelser som det lilla oförargliga och anspråkslösa
original hvars minne under namnet »Lilla Schröder» gått
till eftervärlden, omstråladt af ett löjets skimmer som
alltför mycket fördunklat hans många och stora verkliga
förtjänster. Han var i själfva verket en hjärtegod,
oändligt tjänstaktig och hjälpsam människa, en mer än vanligt
trofast vän och en inom sitt eget område verkligt
framstående vetenskapsman. Som samvetsgrann detaljforskare
hade det varit hans glädje att ur arkiven samla och
ordna data och uppgifter för Geijers räkning, och då
han, som man brukade berätta, med menlös stolthet
talade om huru långt »vi» nu hunnit i Svenska Folkets
Historia, var det icke alldeles utan berättigande, ty hans
anspråkslösa medarbetarskap var utan tvifvel af verkligt
värde för den föga systematiske Geijer. Att såväl Geijer
som hans hustru förstått att uppskatta »lilla Schröders»
många förträffliga egenskaper synes bäst däraf att han
i trettio års tid fritt haft sin dagliga gång i deras hem
som en liten tam och vänlig huskatt, hvilken nästan
räknades till familjen, om man också icke gjorde någon
synnerlig affär af honom. Orden ... »och lilla Schröder
...» afsluta nästan som ett gifvet omkväde de bevarade
listorna på hvardagskvällarnas herrvisiter eller de
inbjudna gästerna vid jul, påsk eller andra
familjehögtidligheter i Geijerska hemmet, samt bevisa väl äfven att han
själf fann sig väl och kände sig hemmastadd i denna
krets. Att han bland den skrattlystna ungdomen var
föremål för oändligt gyckel och betydligt mindre värderad
för sina historiska och bibliografiska förtjänster än för
de mera i ögonen fallande besynnerligheter som gjorde
hans närvaro till en outtömlig glädjekälla, torde dock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>