- Project Runeberg -  I solnedgången : minnen och bilder från Erik Gustaf Geijers senaste lefnadsår / Första samlingen : 1840-1845 /
300

(1911-1914) [MARC] Author: Anna Hamilton-Geete With: Erik Gustaf Lilljebjörn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I solnedgången - Sommar i Uppsala

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

300

SOMMAR I H-PSAIA

kan man ej undra 0111 den möttes af en lika ofta
upprepad vägran, som i sin ordning framkallade ny
förstämning. Och huru mycket den unge fästmannen än
bemödar sig att för Agnes och hennes föräldrar
framställa allt i den ljusaste dager, i det han lifligt och
omständligt skildrar det kungliga besöket, skisserar ett
allmänt familjetåg till ännu en edition af de celebra
Skarabalerna, berättar om besök i granngårdarna och
skämtsamt beskrifver den skara af gäster och släktingar
hvilka som vanligt uppfylla huset - så kan han icke
dölja att familjetrefnaden i det gamla hemmet icke är
hvad den varit under föregående somrar. Kullen står
i sin fulla fägring, ängarna äro som trädgårdar i sin
blomsterprakt »på hela jorden kan icke finnas något
skönare». Men »— Ack, om jag hade min Agnes här!
är min ständiga tanke då jag njuter af all denna härlighet
och det är minsann ingen liten önskan, ty då hade
jag också allt hvad jag nu saknar!...»

Olada eller sorgsna, motses och läsas hans bref med
samma »brinnande intresse» i Geijerska hemmet, där
sommarstillheten nu ändtligen efterträdt vårens oro, och
utgöra det ständiga ämnet för samtal och
öfverläggningar i sommarsalongen pä nedra botten, där Agnes
och fru Anna-Lisa nu »så trefligt etablerat sig för
vidöppna dörrar vid det runda bordet, med handarbeten,
friskt vatten och något roligt att läsa», medan professorn
själf flyttat ut sin stol och ett bord med böcker i själfva
trädgården. Det är en liten oas af skugga och trefnad
men tomt, sandigt och trädlöst öfver allt hvad vi
nu kunna föreställa oss var det för öfrigt i det dåtida
Uppsala. Själfva Carolinaparken bjöd blott på
half-vuxna träd och Slottsbacken var endast en ödslig,
förtorkad sandkulle, utan försök till odling och blott med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:19:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/isolnedg/1/0312.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free