Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I solnedgången - Tableaux vivants
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
350 TABI.EAUX VIVANTS
på danska — men Agnes är kritisk, ty hon är van vid
att höra Holberg läsas så oändligt mycket bättre och
för öfrigt... »föreställ dig en P e r n i 11 e, talande danska
med bredaste östgötadialekt och äfven för öfrigt ’tyvärr
något klumpig,’ som lilla Schröder brukar säga.»
Dagen därpå skulle hon så gärna vilja skrifva längre,
men måste i stället ordna sin kostym för aftonen, då
stor souper ges på Slottet med tablåer, där hon skall
vara »en Bakgrund». 1 den beskrifning som sedan följer
ser man åtskilliga kända namn och gestalter skymta förbi
i blixtbelysning:
. . . »Första tablån, efter en ’Keepsake’, — ett hemligt
kärleksmöte: — Augusta de Geer, förtjusande vacker, Lotten
Kraemer som page och fru Ehrenborg som en sträng och
myndig duenna, öfverraskande de älskande . . . Lilla pappa,
som naturligtvis aldrig känner igen någon människa, utbrast
vid hennes åsvn öfverljudt: ’Men hvem i Herrans namn är
käringen, som ser så gemen ut. — Det var mig då en riktig
ragata!!’... hvilket mottogs med allmänt jubel... I andra
taflan var Marie Hamilton hänförande som Heliga Cecilia
helgonen voro Elias Fries, Adrian Tengberg (präktig som
Paulus) fru Möller och mamsell Börjeson, skaldens dotter . . .
Tredje taflan var ’Siste Skalden’ efter pappas digt, hvilken
först lästes upp, alldeles herrligt, af Atterbom, innan ridån
gick upp . . . Den taflan sades ha varit den vackraste, men
den fick jag ej se, ty det var där jag var Bakgrund . . . Valerius,
med sitt långa hvita hår, sin präktiga figur och friherrinnan
Kræmers harpa, var en ståtlig skald ... E. A. Schröder var
kungen, iförd Gustaf I :s rustning och Johan 111 :s krona, som
lånats från Domkyrkan . . . Julius Rabe var en ung riddare,
rätt vacker. Undertecknad och en massa andra unga damer
— Hoffolk och Bakgrund . . . Allt var arrangeradt af
Wennerberg och fru Knös, som trots allt bifall voro uppgifna och
uppledsna på alltihop och sade sig aldrig vilja göra om det —
du kan tänka dig, så många viljor!...»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
