Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I solnedgången - »En liten smakbit —»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3<)f) »EN LITEN SMAKBIT -»
Det blir alltid sent hos Geijers — »men Gud, så
trefligt!»
Men Wennerberg följer de små Knösarne hem; och
på hemvägen härmar han — som Thekla sedan berättar
för Agnes — så gudlöst vanvördigt både fru Ehrenborg
och Atterbom och lilla gumman Wrangel, den sköne
Böttiger och den elegante unge gardesofficeren,
prinsarnes kavaljer, som hela aftonen ansträngdt men
förgäfves sökt anslå rätta tonen i detta estetiska
Uppsalasällskap, att lilla fru Alida kiknar af skratt och sedan
måste ligga med kalla omslag på hufvudet’för att kunna
somna — äfven Thekla måste le, där hon går tyst och
drömmande vid hans andra sida, under det att rytmer
och rim inom henne halft omedvetet forma sig till en
liten dikt, färgad af aftonens stämning — täck och ljuf
och rörande och en smula öfverspänd och overklig,
som hon själf. Stackars lilla Thekla!...
Och redan tidigt följande morgon står Geijers
fryntliga, schalettklädda tjänsteflicka nigande i förstugan, både
hos Knösens och Silfverstolpes, med en prydlig,
serviett-betäckt korg och »så många, många hälsningar från
professorskan och hon bad att få veta hur herrskapet mådde
i dag? —» jämte en af fru Anna-Lisas små hjärtevarma,
brådskande biljetter, i hvilken hon ber sina »goda älskade
vänner» hålla till godo med »en liten smakbit» af
gårdagens supé till frukost —: »Ett par öfverblifna hjärpar,
litet äpplegelée, några bakelser». . . »allt så litet men
välment — och måtte det eder innerligen så väl smaka
som jag alltid är och förblifver eder trofasta A.-Lisa!»
är hennes slutliga önskan. Och den går nog i fullbordan
- ty om ock mycket förändrats, så lefva dock de gamla
traditionerna i den lilla kretsen af gamla vänner och man
finner det alltjämt lika naturligt att enkelt och okonstladt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
