Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I solnedgången - Nyårsafton
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYÅRSAFTON’
395
alla missljud, alla missförstånd, alla bittra erfarenheter
under det gångna aret förgätna och all oro skjuten
at sidan — man var blott medveten om glädjen öfver
att alltjämt äga hvarandra och ännu en gäng vara
tillsammans i det kära gamla hemmet efter alla
genomgångna strider och vedermödor. Och da, på Geijers
vink, Uno Troili satte sig vid pianot för att
ackompanjera Agnes till Adolf Lindblads sånger — de nya
sånger som varit hans julgåfva till Uppsalavännerna
och hennes silfverstämma svällde ut och fyllde de gamla
rummen med välljud, kände hon att det ej blott var sin
egen, utan äfven den älskade faderns innersta känsla
vid tanken på allt hvad det flydda aret tagit och gifvit,
som hon tolkade då hon sjöng:
År från år
Kommer vår,
Kommer sommar, höst och vinter —
Dag från dag
Skådar jag
Huru förgå både vår och vinter —
Men hvad jag i mitt hjärta bär ■«—
Ingen det vet —
Ingen det ser —
Heliga flamma! — visa ej dig,
Men lys i det tysta, dolda min stig!
— År kunna då
Komma och gå,
— Mig stör ej sommarn, hösten och vintern —
När hjärtat slår
Blommar m i n vår —
Blommar om sommarn, hösten och vintern!...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
