- Project Runeberg -  I solnedgången : minnen och bilder från Erik Gustaf Geijers senaste lefnadsår / Andra samlingen : 1845-1846 /
33

(1911-1914) [MARC] Author: Anna Hamilton-Geete With: Erik Gustaf Lilljebjörn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Nyårsvaka hos Fru Alida. I ottesången. Visiter. Nyårsmottagning på Slottet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»EN MÅNSKENSNATT PÅ SLOTTSBACKEN»

33

»Ej en framtid mig betungar —
Jag dess omsorg lämnar Gud;
Han försörjer örnens ungar,
Kläder liljan i dess skrud:
Skall han mig förgäta? — Nej! —
Han de sina glömmer ej . . .»

Det är de små Knösarnes hela trosbekännelse,
sammanfattad i få ord. Då hon slutat, lyfter hon glaset,
nickar och dricker de andra till. — »Skål, kära barn.
Godt nytt år! — Gud välsigne alla goda människor!» —

De trycka hvarandras händer; ögonen äro fuktiga
och ehuru det ännu dröjer en stund innan de skiljas åt
har stämningen blifvit en annan; skämtet har tystnat
och det är om lifvets och dödens djupaste frågor som
de sakta tala med hvarandra i det nya årets första
morgontimma.

Men då Gunnar tagit afsked går han icke direkt
hem — därtill är vinternatten alltför gnistrande vacker.
Han viker af vid Dombron och gar genom Skyttehvalfvet
och den rimfrostklädda Odinslund upp mot Carolina.
Då han går förbi Geijerska huset ser han att det ännu
brinner ljus i gafvelfönstret, där Agnes bor — och ett
ögonblick önskar han, som han sedan anförtror Thekla,
att han haft Fru Alidas gitarr till hands; han kände
sig just i stämning att ge »den söta flickan» en
»månskensserenad» ... Men i stället går han vidare uppför
backen och ut på krönet af den branta höjden. Där
blir han stående en stund. Hur månljus slätten ligger
och hur de stora stjärnorna stråla! — »Där flammar Sirius,
där Orion, där plaskar Svanen i eterns bad...» Ord
och toner sjunga inom honom och stundens stämning
lämnar ett intryck som ännu långt senare skall kasta

3. — I solnedgången. II.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:19:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/isolnedg/2/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free