Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Lindblad i Uppsala. Agnes sjunger för Lindblad. Geijers och Lindblads vänskap. Lindblads »Rösträttsförslag». Bref från Sophie Nordenfeldt till Betty Löwenhjelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
LINDBLADS SÅNGER
lefvat konflikter och erfarenheter af djupt genomgripande
art; för den förre hade det dessutom medfört en allvarlig
påminnelse om lifvets ovisshet och den flyende
arbetsdagens korthet, som ej kunnat lämnas obeaktad. För
hans hustrus ömtåligt aningsfulla sinne var den tanke
på en oviss framtid, som är oskiljaktig från hvarje
begynnande tidsskifte, alltid mera ängslande än lockande; och
äfven Agnes såg, som hon själf antecknat, det nu
ingångna året framför sig »som ett dimhöljdt haf», på
hvars okända klippor och skär hon ej tänkte utan hemlig
bäfvan, äfven då hon drömde sina vackraste drömmar
om en fridfull och solbelyst hamn som resans slutliga
mål. För Uno Troili slutligen skulle detta år antagligen
blifva en af lifvets mest betydelsefulla vändpunkter; han
beredde sig som bäst till den »Italienska Resa» som enligt
dåtida begrepp utgjorde den unge konstadeptens
oundgängliga invigning till de Högre Mysterierna — och man
ser af hans bevarade bref att det ingalunda var med
oblandad glädje som hans indolenta och själfplågande
sinne motsåg receptionsceremoniernas ansträngande och
hjärtrannsakande vedermödor. De Lindbladska sångerna
kunde svårligen hafva funnit en känsligare
resonnans-botten än den som just då erbjöds af detta hem och
dessa hjärtan.
För Agnes Geijer voro dessa sånger i själfva verket
knappast mindre kära än Geijers egna — ja, som gammal
erkände hon till och med att hon, åtminstone under de
tidigare ungdomsåren, bättre »förstod» dem och i dem
fann ett fulltonigare uttryck för sitt eget känslolif än i
faderns, hvilka först senare, för den mognade kvinnans
af lifvets erfarenhet skärpta blick, skulle uppenbara alla
de skatter som doldes i deras på en gäng klara och mörka
djup. Och huru naturligt var icke detta för den unga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
