Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Lindblad i Uppsala. Agnes sjunger för Lindblad. Geijers och Lindblads vänskap. Lindblads »Rösträttsförslag». Bref från Sophie Nordenfeldt till Betty Löwenhjelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
>: MÅNGA NYA SYNPUNKTER »
blima i alla fall. »Humaniteten är ett välljud i
karaktären, förnimbart för alla som derför ega sinne...
ingen person, huru hög eller låg plats han intager i
samhället, är alldeles utan denna klang, på hvilken
menniskan igenkännes»... Hvem annat än en
musiker skulle väl kunnat finna en bild, på en gång så
skön och så uttrycksfull —?— Man ser tårarna i Mallas
svärmiska, ännu så vackra ögon, då hon för sig själf
upprepar dessa ord — och man unnar henne af hjärtat
denna glädje....
Ännu en gång lästes den Lindbladska broschyren
— enligt en anteckning af Agnes Geijer — vid denna
tid högt i Geijerska familjekretsen och man fann den
»full af vackra och ädla tankar...» Men då var Lindblad
redan rest och den kvällen var det icke Malla som var
nog lycklig att med Geijer få utbyta tankar om
densamma, utan Betty Löwenhjelm — onekligen ett vida
skarpare hufvud och en klyftigare dialektiker. Äfven
fru Anna-Lisa beklagar i en liten biljett till Malla att
denna ej kunnat vara närvarande denna afton. Hon
skrifver:
». . . Samtalet mellan Betty och E. Gustaf angående
Lindblads brochure var högeligen intressant och gaf anledning till
de mångsidigaste reflexioner ang. famillens betydelse för
samhället, makars inbördes förhållande och rättigheter m. m. i hög
grad tankeväckande att lyssna till. E. Gustaf blef rörd och
varm, utvecklade många nya synpunkter till hvilka han under
senare år kommit samt talade länge och lifligt . . . Betty
djup-tänkt som alltid, i hufvudsak med honom ense, dock alltid på
sin egen ståndpunkt . . .»
Man betviflar ej att samtalet var »tankeväckande»
— och här, som så ofta då man genomgår
anteckningarna från denna tid, i hvilka så mycket är antydt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>