Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- III. »Om slafveriet». Bref till fru von Koch. Götiska Förbundets historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92
*
BÄRGADE SKÖRDAR
i tankarna upprop med dem alla. Och svaret blir
alltjämt detsamma — Ingen. Olika vägar ha de gått, olika
ha deras tankar och åsikter på mångahanda sätt
gestaltat sig, himmelsvidt olika är nog i denna stund deras
uppfattning af många af de gamla trosartiklar för hvilka
de alla en gång ville lefva och dö. Men ingen har
svikit fanan. Den fosterlandskärlekens glöd som en
gång tändes vid de unga Göternas längesedan förkolnade
offerbål har i själfva verket aldrig upphört att värma
deras hjärtan och lysa deras väg genom lifvet — och
det ideal af manlig redbarhet, plikttrohet, offervillighet
och oförskräckt sanningskärlek som de i svärmiska
ungdomsdagar tyckte sig se förkroppsligadt i nordiska
förfäders kämpagestalter har aldrig upphört att vara målet
för deras sträfvan. Hvar än ödet ställt dem — på
samhällets högsta förtroendeplatser eller inom det borgerliga
lifvets mest anspråkslösa verksamhetsområden, som
ämbetsmän eller militärer, som universitetslärare eller
landt-präster, som godsägare eller läkare — med ett ord, på
hvarje, om än så blygsamt arbetsfält, som fosterlandet
erbjudit dem, ha de fullgjort sitt värf som män — älskat
sitt land och tjänat det, trofast och hängifvet, hvar och
en efter måttet af de krafter och gåfvor som blifvit
honom beskärda. Sverige kan vara stolt öfver dem alla.
Götiska förbundet har icke lefvat förgäfves; fosterlandet
har blifvit rikare genom de skördar det bärgat och i
djupaste mening kan man i själfva verket säga därom
som Adlerbeth: — det upplöses icke, det hvilar —
hvilar som ett ljuft minne, en hemlig värmekälla på djupet
af trofasta och högsinnade själar...
Geijer vet det; hans hjärta sväller af glädje och
rörelse och medan han tänker därpå nedkastar han, på
pappersbladet bredvid sig, bland data, utdrag och an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 11:19:51 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/isolnedg/2/0104.html
