- Project Runeberg -  I solnedgången : minnen och bilder från Erik Gustaf Geijers senaste lefnadsår / Andra samlingen : 1845-1846 /
114

(1911-1914) [MARC] Author: Anna Hamilton-Geete With: Erik Gustaf Lilljebjörn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Knut och Alfred Geijer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

114

LÖFTEN OCH MÖJLIGHETER

familjekretsen. Att det öfver hans yttre uppträdande
verkligen låg en fläkt af något högre och mera ideellt
än blotta godmodighetens banala älskvärdhet, därom
vittnar bland annat några uttryck i ett bref från fru
Sophie Nordenfeldt, där hon talar om det »enkla och
rena, nästan apostoliska» i Knut Geijers väsen, som gör
att man i hans närvaro »rent af blyges för flärd och
fåfänglighet» och att han på sin omgifning utöfvar det
lyckligaste inflytande. Om en verklig litterär begåfning
vittnar ej blott ett större antal efterlämnade dikter och
andra mer eller mindre ofulländade uppsatser och
utkast, utan framförallt den vackra och högstämda
minnesteckning öfver fadern hvilken han efter dennes död
författade som inledning till första upplagan af Geijers
samlade skrifter och där hans stil stundom höjer sig
till en flykt och en allvarlig skönhet som väcker tanken
på större möjligheter.

Längre än till löften och möjligheter skulle han
emellertid ej nå här i lifvet, och det torde kunna betviflas
om han någonsin gjort det, äfven om en längre lifstid
blifvit honom förunnad. De bref och anteckningar, hvari
hans mor efter hans bortgång i rörande drag tecknat
hans bild och sina egna känslor, låta oss ana att den
älskade sonen knappast ens i hennes ögon hörde till de
för tidigt skördade. Äfven i människolifvet gifves växter
som efter en öfverväldigande löftesrik knoppning tyckas
sakna kraft och förmåga att slå ut i blom eller sätta
frukt. Älskande hjärtan skulle gärna vilja tro på en
fortsatt, rikare utveckling i gynnsammare jordmån, dit
de af en kärleksrik och vårdande hand förflyttas då
tiden är mogen. I denna tro var det som Anna-Lisa
Geijer fann kraft att bära ett slag som eljest skulle
verkat förkrossande. Då de bref hvari hon skildrar sin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:19:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/isolnedg/2/0126.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free