Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. En ny epok. Mottagningsaftnar hos Geijer. Bilder ur Sällskapslifvet. Knäck-kalas. En fågel Phoenix. Närmande från Hönsäter. En viktig fråga och ett afgörande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FARHÅGOR OCH FÖRHOPPNINGAR
147
af mig som du gör — ja, Adolf, också jag tror fullt och fast
’på Sol och Vår!’ — De komma nog, om det också skulle dröja
ännu en tid. Jag hoppas nog att dina föräldrar mer och
mer skola inse omöjligheten af att ändra ditt beslut och äfven
ge dig rätt däri. . . Din mor har verkligen skrifvit till
friherrinnan Platen att hon nu ångrar att hon någonsin skrifvit
detta examensbref till dig och att hon är öfvertygad det ej
skall göra någon verkan ... På Plåtens låter det nu nästan
som om din mor och Eva verkligen skulle komma hit upp
i början af sommaren. Hur mycket jag än fruktar och bäfvar
för att råka dem, så längtar jag nästan lika mycket att göra
det. Det kan aldrig i verlden bli bra med alla dessa
skrif-ningar utan att man personligen lärt känna hvarandra. Ack,
gifve Gud, gifve Gud att det måtte bli bra då —!! — Tänk,
tänk om de alls icke kunna tycka om mig! — det
säger jag mig hundra gånger vid tanken på detta möte. Hur
skall allt då gå — ? ? — Friherrinnan Plåtens mening tycks
vara att de skola komma upp till promotionen. Men ack,
då blir här så mycket folk, så mycket bråk och oro — och
sjelfva hade vi verkligen tänkt resa härifrån just då. Hvad
glädje ha väl v i af promotionen, då du ej är med och jag
ej ens som fästmö kan få en plats och åtminstone höra dig
promoveras? — Det blefve bara sorgligt och pinsamt allt
sammans. Men tids nog att tala om detta —! — Nu skall
jag i stället berätta dig litet om våra lefnadsöden sedan jag
sist skref . . . Här tänkes och talas nu inte om annat än
Spektaklet på Slottet Annandag Påsk. Det har redan varit
tvenne repetitioner — två franska pjeser och en svensk. 1
går var jag der från half sex på eftermiddagen till öfver tolf
på natten; ty efter repetitionen greps personalen af ett verkligt
dansraseri och det valsades och polkades i e 11 tills alla ljusen
brunno ner i kronorna . . .» o. s. v. — o. s. v.
... Man häpnar ständigt ånyo öfver den okufliga
energi hvarmed man den tiden bedref sina nöjen och
den tid som ägnades åt desamma. Men man måste
erinra sig att dessa nöjen hart när voro den enda form
i hvilken ungdomen, synnerligen den kvinnliga, kunde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
