- Project Runeberg -  I solnedgången : minnen och bilder från Erik Gustaf Geijers senaste lefnadsår / Andra samlingen : 1845-1846 /
237

(1911-1914) [MARC] Author: Anna Hamilton-Geete With: Erik Gustaf Lilljebjörn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Ur »Agnes Geijers minnesbok»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

UR MINNESBOKEN

237

sig genom de ljufvaste, heligaste band midt
under den hotande upplösningen af alla
borgerliga förhållanden... Denna dikt genomlyses af ett inre
blygsamt ljus och har en nästan genomskinlig skönhet. Poem
af högre sedlig skönhet har ingen skrifvit, ehuru Goethe
stundom missförstås, emedan han aldrig predikar moral
och ofta framställer dessa svårlösta konflikter i lifvet som
innebära fördärf. Men den poetiska rättvisan, eller rättare,
den, som ligger i tingens gudomliga ordning, har ingen högre
iakttagit än denne man, som sjelf aldrig synes hvarken i
lärostolen eller på domaresätet . . .

». . . De flesta romaner ändas lyckligt med giftermål, såsom
ett gästabud slutas med desserten och sötsakerna, hvarefter
man stiger upp från bordet.

»Skönare knytes i Hermann och Dorothea den äkta
föreningen midt under hotande faror. Så visar sig hvad
giftermålet är: — en framtid uppburen af ömsesidig
förtröstan. Så underkastar sig kärleken genast det prof
af mod och försakelse som i alla fall förr eller senare förestår.
Den kärlek som ej är fröet till alla manliga och
qvinliga dygder är ingenting värd.

»Mannen är en hälft, qvinnan är en hälft; fadern och
modern med sitt barn är en hel menniska, säger en gammal
indisk lagstiftare.

»Dock kan hvar och en som dertill har kallelse och
förmåga äfven komplettera sin existens på egen hand. Goda
gerningar äro ingen förkastlig afföda.

»Och äfven enslingen är ej afskuren från det hela. Det
kommer deraf, att vi alla äro barn i en faders hus.

»Hvar och en kan säga: Jag vill stå upp och gå
till min Fader.»

Citaten kunde mångfaldigas, men de anförda må
vara tillräckliga — i mångens ögon torde de kanske till
och med vara alltför utförliga, då de hänföra sig till för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:19:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/isolnedg/2/0251.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free