Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Adolfs Hamiltons hemkomst. Eklatering. Adolf öfvertager Blomberg. Den gamla herrgården
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
244
EN DUBBEL ÖFVERRASKNING
hellre med största möjliga skyndsamhet personligen
förvissa sig om verkningen af denna dubbla
öfverraskning än invänta de skriftliga uttrycken af familjens
förvåning och icke osannolika ogillande. För öfrigt —
om Agnes öfver hufvud taget kunde äga en rival, så
var det den gamla fädernegården därnere vid Vänern,
med sina uråldriga, förfallna byggnader, sina förvuxna
trädgårdar, breda åkrar och lummiga ekdungar, allt
oupplösligt förbundet med hans tidigaste
barndomsminnen och föremål för en nedärfd kärlek, troligen
starkare än han fullt gjorde sig reda för. Sedan han nu
återsett sin Agnes och åt deras förhållande förvärfvat
den officiella förlofningens trygghet och värdighet
förtärdes han af otålighet att äfven i egenskap af
godsägare få sina rättigheter fullt utredda och bekräftade.
Han stannade således endast i Uppsala tillräckligt länge
för att se sin »Hjärtans Filja» fullt på bättringsvägen och
ilade därpå genom natt och dag, med all den fart som
skakande bondkärror och tröttkörda skjutshästar
med-gåfvo, tvärs öfver Sverige till Hönsäter, dit han anlände
långt innan man börjat vänta honom och således äfven
— som han kanske i tysthet hoppats — innan man fått
rätt klart för sig huru den halsstarrige och själfrådige
unge mannen efter denna sista kraftyttring rättvisligen
borde mottagas och behandlas. Resultatet blef hvad man
med kännedom om vederbörandes lifliga och impulsiva
naturell kunnat vänta sig: i glädjen öfver det oväntade
återseendet glömde man så totalt bort alla ledsamma
tvistefrågor, tog hvarandra så varmt i famn och fällde
så många glädjetårar att man sedan ej kom sig för att
återupptaga det obehagliga ämne som kunnat blanda
malört i glädjebägaren. Gamle grefve Hugo David hörde
för öfrigt till de sunda naturer som protestera högljudt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
