- Project Runeberg -  I solnedgången : minnen och bilder från Erik Gustaf Geijers senaste lefnadsår / Andra samlingen : 1845-1846 /
247

(1911-1914) [MARC] Author: Anna Hamilton-Geete With: Erik Gustaf Lilljebjörn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Adolfs Hamiltons hemkomst. Eklatering. Adolf öfvertager Blomberg. Den gamla herrgården

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»ÄTTERUCKLET»

247

mellanstunderna af det lyckligaste och fridfullaste
familjelif lätta sitt hjärta genom nedskrifvande af samtidens
giftigaste memoarer. Det hade varit honom ett nöje att
ordna trädgård, park och omgifningar i någorlunda
öfverensstämmelse med den gustavianska tidens mest
beundrade förebilder — klippta häckar och mossbelupna
terrasser och stentrappor vittnade ännu om dessa
sträfvanden —; men själfva boningshuset hade han i det
stora hela, oafsedt några på- och tillbyggnader och ett
och annat nyupptaget eller igenslaget fönster, lämnat
ungefär sådant som det varit så långt man mindes
tillbaka. Redan hans unga söner, grefve Hugo David och
hans bröder, tilläto sig i bref till hvarandra ett och annat
höfviskt litet skämt öfver det »vördade ätterucklet» — som
dock tydligen var dem tillräckligt kärt för att hvarje
genomgripande förändring skulle förefalla som ett
helgerån. Med samma pietet afhöll sig grefve Hugo David,
då han i sin ordning som nygift flyttade in i det skräpiga
gamla huset, från alla andra förändringar än de
oundgängligaste — ett nytt golf här och där i stället för ett
alltför uppmurket, några råtthål igenspikade, en och
annan järnkrampa anbragt på tvifvelaktiga takbjälkar —
det var det hela. Då han några år senare efter sin
svärfaders död öfvertog det ojämförligt mycket ståtligare
Hönsäter och gjorde detta till sitt hem, stod
Blomberg alltjämt obebodt eller endast bebodt af tillfälliga
hyresgäster, hvarvid naturligtvis mindre än någonsin
några genomgripande reparationer eller förändringar
kommo i fråga. För både honom och hans barn förblef
den gamla fädernegården dock ständigt ett slags
vallfartsort, dit man gärna förde ärade gäster och företog
gemensamma utfärder, vare sig i vagn eller till häst.
1 de ungas ögon var och blef det ett paradis. Hvar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:19:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/isolnedg/2/0261.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free