Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. Prinsarna åter i Uppsala. Umgänge hos Geijers. Planer för julen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kronprinsen
297
force-ridt öfver stock och sten. Vacker, ståtlig och
ridderlig är han ju »som någonsin en ung prins kan vara»,
och då han talar allvarsamt, hvilket dock icke ofta händer,
»allra minst med fruntimmer», får han ett uttryck af
»heder och godhet» som är oändligt vinnande. Blir han
då rätt varm och intresserad så kan det till och med
»blixtra till» i hans ögon på ett sätt som påminner Geijer
om »Gamle Kungen» och i sådana stunder kan han
verkligen vara »superb» och nästan imponerande... Hur
gärna skulle man icke alltid vilja se honom sådan som
han är i dessa sina bästa ögonblick! — Men, tyvärr,
den »pojkaktiga hafsigheten» tar alltför lätt öfverhand
öfver manligheten och det är »nästan för mycket af
det goda med de många flammorna» som ständigt
aflösa hvarandra och alla brinna med samma sprakande
glöd medan de vara... det är synd om flickorna, ty
d e bli kära på allvar och sörja sig bleka och magra
då de se sig öfvergifna, »för att inte tala om hur det
svider i den sårade fåfängan»... Emellertid — prinsen
är ju så ung ännu och otvifvelaktigt finns hos honom
stoff till »en präktig karl för att inte säga kung» då han
en gång hunnit växa ur pojkfasonerna... »För min del,»
tycker Agnes, »har jag svårt att fatta hur en
kronprins egentligen någonsin kan taga lifvet lätt — och
då prins Carl hvarken saknar hufvud eller hjärta,
förefaller det mig ofta underligt att tanken på allt hvad
hans ställning innebär ej lägger en smula sourdine på
pojkaktigheten ...»
Den sjätte november, Gustaf Adolphs-dagen, hade
prinsarna själfva anhållit att få fira hos Geijer
tillsammans med »de vanliga» — och Agnes sänder
naturligtvis med nästa post sin hjärtevän en beskrifning öfver
den minnesvärda aftonen:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
