Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. Prinsarna åter i Uppsala. Umgänge hos Geijers. Planer för julen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
298
GUSTAF ADOLPHS-DAGEN
». . . Nu måste du höra om vår Gustaf-Adolfsfest. Den
blef verkligen en stor succés — mamma hade den glädjen att
ej blott de öfriga gästerna utan äfven Högheterna själfva
förklarade att det var bland de roligaste aftnar de haft i Upsala
. . . Kræmers, Plåtens, Knösarne, Gudmor Malla och lilla Tant
Wrangel samt Marie Hamilton voro damerna — dessutom en
hel hop herrar och en utvald sångqvartett . . . Prinsarne kommo
half sju — drucko thé, gingo sedan ner i Odinslund för att
höra på sången samt voro därefter här till omkring half tolf.
Jag begriper knappast hur vi kunde hinna med så mycket
på de timmarna, men tiden räckte godt till både för musik
af flere slag, dans och lekar, mat och konversation ... Så
sprittande glada har jag aldrig sett prinsarne — ja, möjligen
kronprinsen någon gång, men aldrig prins Gustaf. Han var
riktigt Ausgelassen — narrade mig att skratta åt lille
Schröder så att jag rent af skämdes för det, dansade polka
solo för att visa en del nya turer, sjöng och pratade som en
riktig tjufpojke och täflade med kronprinsen i de galnaste
upptåg. Vid supén togo de faten från borden och buro omkring
dem för att bjuda damerna. Du skulle sett den scen som
uppstod då prins Carl ville bära bort lilla Tant Wrangels tomma
tallrik. Det var en syn för gudar. Lilla gumman var totalt
öfverväldigad — höll krampaktigt tag i tallriken under idkeligt
upprepande af ’Ers Kungl. Höghet! — Jag ber allra
underdånigast —! — Jag ber allra underdånigast, Ers Kungl.
Höghet!!! —’ neg och neg och neg och blef allt mindre
och mindre af vördnad och förtjusning. Kronprinsen, den
spjufvern. ytterst road, envisades å sin sida — ’Min nådiga
grefvinna! — Jag ber! — Jag insisterar!! — Tillåt mig!
–o. s. v.’ — Som han var den starkaste, afgick han
naturligtvis med segern. Men stackars lilla gumman var så altererad
att hon måste söka ensamheten i mitt rum en stund, dricka
vatten och hälla på sig massor af eau de Luce . . . Hur
charmant hon emellertid sedan fann denna ’lilla episod’ och hur
många minnen från flydda sällare dagar den återkallade, kan
du väl tänka dig . . . Lördag afton voro vi på mottagning hos
Ehrenheims och gingo därifrån på konserten. I går voro vi på
Slottet i sällskap med två hundra andra utvalda och i
Onsdags hade vi själfva mottagning — nära 40 personer. Ingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
