Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVI. Adolf kommer till Uppsala. Julafton i Geijerska hemmet. Geijers svar till Fryxell. En katastrof. Ångestfulla dagar. Tillfrisknande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
322
HVAD VANDRAREN SÅG
som ej hade ett enda fönster åt gatan. Så kom
Stallgårdsplanen och Kamphafvet... derefter gumman
Åbergs, ett litet envånings, skarprappadt hus af
anspråkslösastes lag, och på motsatta sidan ett högt plank. Kom
så Åsgränd; husen på andra sidan gatan voro långt
anspråkslösare än nu för tiden ...» o. s. v.,...
— Blir man icke nästan till mods som justitierådet
i »Lyckans galoscher», plötsligt, tack vare en lättsinnig
önskan, försatt midt i den-»gamla goda tidens» måleriska
och stämningsrika, men som vistelseort mindre
eftersträvansvärda Köpenhamn, då man läser denna
skildring? — Det är platsen kring Universitetshuset och dess
närmaste omgifningar hvarom här är fråga... Men vi
gå vidare med unge Sundblad.
... »Jag gick emellertid gatan framåt,» fortsätter han,
»kikande uppåt de små fönsterrutorna för att se om jag
ej skulle få se något af den julfröjd vid hvilken jag själf
var van; men antingen voro gardinerna nedsläppta eller
det var alldeles mörkt; de stackare som bodde där hade
väl gått till sängs för att somna ifrån en lika bedröflig
Julafton som min egen ... Denna föga lofvande början
hade gjort mig missmodig och jag hacle ett par gånger
hållit på att vända om, då scenen på en gång
förändrade sig. Just då jag passerade hörnet af
öhrströ-merska huset strömmade ett starkt ljussken emot mig.
Den kom från Geijerska våningen, som, rikt upplyst,
bildade ett skarpt afbrott mot det förra mörkret... Här
funnos inga afundsjuka rullgardiner, och från min plats
kunde jag se långt in i rummen. Just som jag kom,
stod Geijer med händerna på ryggen tillbakalutad mot
dörrposten till förmaket, men vänd utåt salen ...
Ljusskenet från kronan föll honom starkt i ansigtet och jag
kunde tydligen se det växlande minspelet under samtalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
