- Project Runeberg -  I solnedgången : minnen och bilder från Erik Gustaf Geijers senaste lefnadsår / Andra samlingen : 1845-1846 /
376

(1911-1914) [MARC] Author: Anna Hamilton-Geete With: Erik Gustaf Lilljebjörn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIX. Sista veckorna i Uppsala. Smärtsamma afsked. Ett viktigt möte

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GLÄDJEMÅTTKT RÅGADT

Lisas goda och fina supé och gemensamt öfverenskommit
om morgondagens program. Geijer och Agnes skola
på förmiddagen förevisa stadens märkvärdigheter för de
resande; middagen intages hos Geijers, dit äfven de
gamla vännerna Plåtens och Ehrenborgs äro bjudna
-och på kvällen ger landshöfdingen stor supé med
musik-soirée för Geijers och deras gäster. Det blir en
ansträngande dag — men för den ansträngningen grufvar man
sig ej då man med rörda och tacksamma sinnen
ändtligen säger hvarandra godnatt i Geijerska huset med
känsla af att man lyckligt genomlefvat en af lifvets
verkligen epokgörande tilldragelser och att man andas
lättare efter en aflyftad, tryckande börda. Då Agnes den
kvällen kommer in i sitt lilla rum är hennes hjärta sä
fullt af tacksamhet att det »ej rymmer en droppe mer».
Ty till råga på allt annat ha Adolfs föräldrar till henne
medfört ett bref från honom, hvari han meddelar att
han, trots alla »omöjligheter», verkligen lyckats ordna
sina angelägenheter så att han skall kunna komma upp
på några dagar och träffa henne i Stockholm före
afresan ... »Jag är visst bra tokig som inte kan låta bli
att resa fast jag har så mänga järn i elden; men det är
oemotståndligt!» — ... och härmed är hennes hjärtas
»innersta, tysta, stora önskan» uppfylld och glädjemåttet
rågadt.

Redan tidigt nästa morgon sitta både fru Anna-Lisa
och hennes dotter vid skrifbordet. Anna-Lisa rafsar med
flygande penna och i så stor brådska att den knappast
medgifver ett enda skiljetecken ihop några rader till den
trofasta vän, som, det vet hon, med nästan feberaktig
otålighet afvaktar meddelande om föregående dagens
märkliga händelser — en hastigt hopviken liten biljett,
instucken i den lilla korg med hvilken Geijers prydliga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:19:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/isolnedg/2/0400.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free