Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bilagor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bilagor
i.
Fridslängtan.
Du milda kärlek, du all världens hjerta
som renar, luttrar, som försmälter allt —
o, se med nåd den ångerfulles smärta
som vill försonas, såsom du befallt!
Förlåt den arme som med stoft orenat
din afbild, som du till ett bättre menat!
En gång för mig ej lifvet mera slamrar
och stormens gny ej till mitt öra når;
mig väntar ock en dag de stilla kamrar
der idel frid ibland de döda rår.
Ej dig jag fruktar, dig, min sista boning —
jag finner der min längtans mål: — Försoning! —
Hur härligt måste detta mål ej vara
när blotta längtan är så ljuf dertill —!
Det är väl värdt att jordens irrfärd fara
för att förstå det mål, som Himlen vill.
O Fader! — Blef det villosamma lifvet
ej för försoningens behof oss gifvet? —
E. G. Geijer.
Detta förut icke offentliggjorda poem, godhetsfullt
meddeladt af fröken Esther Janson, tillvaratogs, enl.
uppgift af fröken Jansons nu aflidna moster, fröken Henriette
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
