Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Ombord på Svithiod. En afskedsmiddag. Baron Hamilton håller tal. En skål för E. G. Geijer och för Jenny Lind. Ett afskedsbref. Ut till hafs. »Blida Böljor». Vårnatt på Hafvet. Hågkomster. Dagböckerna. Sällskapslif ombord. »Det Våta Elementet»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
ETT TUNGT ANSVAR
Att den arma fru Anna-Lisa, såväl bildligen som
bokstafligen dignande under tyngden af resekreditivet
i ena »kjortelsäcken» samt passet och andra viktiga
legitimationspapper i den andra måste känna det på henne
hvilande ansvaret nästan förkrossande, torde icke
förvåna — snarare måste man beundra den sinnets
spänstighet som under sådana förhållanden ännu medgaf några
förhoppningar om personligt nöje af den förestående
resan. Åt en vanlig kappsäck eller handväska kunde
de omistliga dokumenten naturligtvis icke anförtros —
hur lätt kunde icke dessa falla i röfvarhänder, då, som
bekant, på »kontinenten» skälmar och utplundrare vid
hvarje steg lurade på den värnlöse resenären — eller
i händelse af skeppsbrott, alltid en afsevärd möjlighet,
helt och hållet gå förlorade? Att oafbrutet bära dem
på sig var således enda utvägen — men äfven
»kjortel-säckarne» erbjödo tyvärr knappast den önskade
tryggheten, dà oförutsedda eventualiteter ju kunde inträffa
såväl vid af- och påklädning som vid andra tillfällen.
Det är med en känsla af verklig lättnad som man
sedermera erfar att den praktiska fröken Eva funnit en
lycklig lösning på det oroande problemet genom tillverkande
af en »väska af svart taft», hvilken fru Anna-Lisa med
»betydligt ökad sinnesro» allt framgent, dag och natt
bär »närmast kroppen» —, väl skyddad bakom såväl
korsettens som klädningslifvets aktningsbjudande
fiskbenspansar.
De första resdagarna hade, som man ser, endast
lämnat de angenämaste minnen — men denna
rosenfärgade stämning skulle tyvärr ej få fortfara ända till
slutet. Den lätta blåst, som före ankomsten till Ystad
endast åstadkommit en »lindrig rullning», växte efter
afgången därifrån så småningom till storm, hvilken under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
