Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. En morgonhälsning. Ankomst till Lübeck. Söndagsmorgon. I Drömmarnas Värld. Mariakyrkan. Historiens Genius. Minnen och Syner. Den gamla Staden. En Idyll. Vid Holstenerthor. På väg till Hamburg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
49 MINNEN OCH SYNER
i hela kyrkan — och här, på sidokapellens många altaren,
återfinner hvar och en med from rörelse sitt eget lands,
sitt eget skrås särskilda skyddspatron, till hvilken han
på det kära modersmålet i stillhet kan anförtro, hvad
honom närmast ligger på hjärtat. Hvarken den norske
Olaf, som med stridsyxan i handen trampar
hedendomens drake under stålskodda fötter, eller den
kraftfulle Ansgarius, som i biskopsskrud med det dragna
svärdet i stället för kräkla inviger Sverige åt
kristendomen, saknas här... sannerligen, man märker och
känner, att man befinner sig i en af världens
hjärtpunkter, där pulsslagen från alla nationer förnimmas,
och hvarifrån lif och rörelse utströmma åt alla håll...
— Tornklockan slår — det astronomiska verket
bakom Högaltaret börjar surra och klinga med alla sina
klockspel — förtrollningen är bruten, verkligheten och
det närvarande gör sig åter gällande, Eva ser förskräckt
på sitt ur och konstaterar med ovedersäglig logik att
man förlorat mera tid än man egentligen haft råd till,
och att man nu måste skynda sig, om man i någon mån
skall hinna taga igen den. Det kan icke hjälpas —
man måste bryta upp och gå vidare.
Men icke ens brådskan och den jäktande
förnimmelsen af allt det myckna, som man borde men omöjligt
hinner se, kan på längden störa dagens oförgätliga
äfven-tyrsstämning —. Hvad mer, om också resehandbokens
program icke genomföres till alla delar? — Hvad man
icke hinner se, får lämnas obesedt, men hvad man ser,
vill man se och njuta på sitt eget sätt, med själens, ej
blott med kroppens ögon ... Hvem kan väl till exempel
tänka pä klockan och räkna minuterna, då man i
Rådhussalen står »just på den fläck», där den unge Gustaf
Eriksson en gång stod »inför Rådet», för att med all
4. — I solnedgången. III.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
