- Project Runeberg -  I solnedgången : minnen och bilder från Erik Gustaf Geijers senaste lefnadsår / Tredje samlingen : sommaren 1846 /
141

(1911-1914) [MARC] Author: Anna Hamilton-Geete With: Erik Gustaf Lilljebjörn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Pingstafton. Två Stjärnor. Mendelssohn och Jenny Lind hos Geijers. Konstens Söndagsbarn. En Harmonisk Treklang. Elias. Mendelssohn spelar. Intressanta Samtal. Hågkomster från England. »Stora Notabiliteter». Pingstdagskonserten. Annandag pingst. I det lilla Huset. »Romantiska Situationer». Grefve Woyna. En Syn för lilla Schröder. Andra Konserten. Hans von Seydewitz. Hos markis de Sassenay. Vicomte d’Agincourt. »Artistkonserten». Afsked

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sanna trosförvandter

141

ett motiv hvars alla detaljer sedan ton för ton diskuteras.
Och bredvid dem, i lika verkningsfull kontrast till den
enes kraftfulle ålderdom som den andres ännu
ungdomliga, eldiga medelålder, den blonda Jenny med sitt
mjuka barnansikte, sitt växlande minspel och sin smärta
flickgestalt, hvars minsta rörelse, minsta åtbörd redan är
idel musik, rytm och fängslande gratie... I sanning,
ett märkligt klöfverblad äfven till det yttre — och till
det inre sanna trosförvanter och tillbedjare i den
»osynliga kyrka», om hvilken Mendelssohn en gång skref: —1
nämligen de som »mena det allvarligt med
konsten» och däri söka något högre än ögats och
örats lust och sinnenas förnöjelse. Mendelssohn har
allt sedan han lärde känna Jenny Lind brunnit af ifver
att få komponera en opera, i hvilken hon skall sjunga
ett parti som är henne »fullt värdigt»... men — hur
underligt! — medan de alltjämt tala och korrespondera
om denna opera, blir det i stället ett oratorium, som
växer fram under påverkan af den inspiration han hämtar
ur beröringen med hennes konstnärsnatur; och då han
tänker på den oförlikneliga klangen i hennes röst, blir
det ingen operaaria, utan i stället serafernas utrop i
Elias: — »Helig, Helig, Helig Herre Gud
Sebaot!» — som ljuder för hans öron och som han
måste fästa på papperet - det blir »för att uppfånga
den egendomliga skönhet, som han älskade i hennes
stämma» som han låter dess högsta toner klinga i den
gripande maningen: »— Hör, Israel —!»... Om allt
detta tala de nu med Geijer — de bli ifriga och allvarliga,
musiken tystnar några ögonblick och så — då man
minst väntar det, slår kanske Mendelssohn an ett ackord,
och Jennys röst stiger plötsligt som strålen ur en kraftig,
kristallklar springbrunn mot höjden ... De toner, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:20:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/isolnedg/3/0149.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free