Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Pingstafton. Två Stjärnor. Mendelssohn och Jenny Lind hos Geijers. Konstens Söndagsbarn. En Harmonisk Treklang. Elias. Mendelssohn spelar. Intressanta Samtal. Hågkomster från England. »Stora Notabiliteter». Pingstdagskonserten. Annandag pingst. I det lilla Huset. »Romantiska Situationer». Grefve Woyna. En Syn för lilla Schröder. Andra Konserten. Hans von Seydewitz. Hos markis de Sassenay. Vicomte d’Agincourt. »Artistkonserten». Afsked
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144
t öfvermåttan eländigt !»
Hon sjöng »Reseda», »Framåt, så är hans ödes
bud», af Geijer samt »Far, lätta sommarvind»
af Lindblad... »Öfvermåttan eländigt», försäkrar hon
själf. Troligen har hon också sjungit bättre både förr
och senare. — »Men,» frågar hon sedan med lyckligt
jämnmod, »hvad gjorde det egentligen, då de förut fått
höra så mycket härligt? Man gör så godt man kan...»
I alla fall tog Jenny henne i famn då hon slutat och
Mendelssohn hade den takten att ej undfägna henne
med meningslösa komplimenter, utan började i stället
med lif och intresse diskutera Geijers och Lindblads
kompositioner, ett område där hon kände sig fullt
hemmastadd. Redan vid första sammanträffandet på
teatern hade han uttryckt sin häpnad öfver likheten
mellan Agnes och Jenny Lind och äfven nu återkom
han gång på gång därtill... »Wunderbar,
phäno-menal, ganz wie zwei Sch western!»... —
»Det skulle ju vara smickrande att så ofta få höra detta,»
tycker Agnes, »om man bara icke visste att hvar och
en i tysthet tillägger: — ’Utom rösten och geniet
förstås!’»... I sinom tid serveras »en lika munter som
enkel supé», bestående af »té, ägg, smörgåsar och
smultron» — och nu först får samtalet rätt fart efter
den nästan andaktsfulla stämning, som förut framkallats
af musiken. Man talar — med anledning af oratoriets
förestående uppförande i England — om detta land,
som spelat en så egendomlig och betydelsefull roll så
väl i Geijers som Mendelssohns ungdomsutveckling och
från hvilken båda hämtat intryck, som mer eller mindre
blifvit för deras senare lifsriktning bestämmande. För
Mendelssohn hade det, erkänner han själf, allt sedan
han som tjuguårig yngling där firade sina första
triumfer, blifvit så godt som ett andra hemland, årligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
