- Project Runeberg -  I solnedgången : minnen och bilder från Erik Gustaf Geijers senaste lefnadsår / Tredje samlingen : sommaren 1846 /
176

(1911-1914) [MARC] Author: Anna Hamilton-Geete With: Erik Gustaf Lilljebjörn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. På väg till Brüssel. I Liège. Löjtnant Ehrenrooth. Älskvärda Reskamrater. Fältmarskalken. »Den förtjusande Österrikaren». I Brüssel. Middag hos grefve Woyna. Antwerpen. En underbar Stad. Geijer till Fredrika Bremer. Afresa. En frivillig Impressario

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

176

i bryssel

kong från hvilken, enligt sägnen, hertigen af Alba gaf
signalen till afrättningen samt på de dystra gamla
medeltidshus som ännu »alldeles som på den tiden» omgifva
torget, »påminnande om ett mörkt och stormigt förflutet»
... Men just framför det minnesrika Rådhuset ha
blomsterförsäljerskorna sin plats med stora korgar
öfver-flödande af de härligaste rosor — hela luften doftar af
dem — och huru mycket än Agnes och Eva bemöda sig
att »samla sina tankar» och ägna stackars Clärchen de
medlidandets tårar som situationen kräfver, så är det
icke så lätt att bibehålla den rätta stämningen då
ungherrarna skynda att fylla deras händer med en hel
blomsterskörd och von Seydewitz vänligt söker trösta dem
med att Egmont i själfva verket var »en gammal gift
karl med tolf, om inte tretton barn» och att Clärchen
aldrig existerat annat än i Goethes poetiska fantasi. Man
harmas visserligen öfver hädelsen; men hvem kan i
alla fall hålla sig allvarsam, äfven om, som Agnes
skrifver: »de gamla mörka husen tycktes se ned på oss med
ett visst förakt och hotfullt rynka ögonbrynen då vi
stodo där skämtande och skrattande med hela famnen full
af rosor...?» —

Wachtmeister bjuder hela sällskapet på middag
på Restaurant Dubos — »den finaste i hela Brüssel»
och därifrån beger man sig till Vaudevilletheatern, där
»grefvarna» tagit en »loge à 1’écart» och man sitter »i
förtjusande incognito i sammetsklädda fåtöljer, alldeles
som i en roman —» och skrattar godt åt de små kvicka
franska pjäserna. Geijer och fru Anna-Lisa, uttröttade
af värmen och »alla dagens Sehenswürdigkeiten», bege sig
hem till hotellet innan föreställningen är slut, men tycka
sig »tryggt kunna lämna flickorna i den hederlige
gubben Woynas beskydd», ett ansvar som denne äfven med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:20:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/isolnedg/3/0186.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free