Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. På väg till Schlangenbad. Rhenresa. Nu och Fordom. En ny tid. Ankomst till Schlangenbad. Ändtligen i Hamn. Bostaden. Efterlängtade Bref. Utflykt till Frankfurt. »En Försmak af Himmelriket»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN NY Til)
203
visor väcka de minnesrika strändernas eko! — Svårligen
skulle man kunna tänka sig en mera verkningsfull bild
af tvenne olika tidsskeden — romantikens och ångans
— i skarpaste motsats. De tjugo år som förflutit
mellan Geijers första och andra Rhenresa hade hunnit
bevittna gryningen af en ny tid. Säkerligen var detta en
del af »det myckna han lärt» under denna på nya
intryck så öfverflödande resa. Floden, till hvars brus han
sà gärna lyssnade under den långa båtfärden, därför att
det påminde honom om »det aflägsna susandet af svenska
skogar», var den samma som den hvars vågor nu piskades
till skum af ångarens hjulskoflar; — men på den
färdades nu nya människor, ett nytt släkte med nya tankar,
nya fordringar och en ny syn på lifvet.
... I Bieberich lämnade man båten för att i vagn
fortsätta till Schlangenbad. Färden går till en början
genom rikt odlad bygd — man har lämnat de gamla
borgarnas spök- och riddarromantik bakom sig och är
nu midt inne i idyllen. Vägen, »kantad af valnöts- och
bigaråträd» slingrar sig mellan frodiga vingårdar och
böljande hveteåkrar, luften doftar af klöfver och i
eftermiddagssolen lyser det på långt häll, — stora fält, fulla
af guldgula och rosenröda lupiner, af klarblå cikoria
— »en färgprakt utan like»; här och där skymta de trefna
landtgårdarnas hvita spalierklädda murar mellan
fruktträdens lummiga grönska — allt andas välmåga och
förnöjsamhet — »ett välsignadt land!»... Så småningom
höjer sig terrängen, utsikten blir vidare, ännu en stund
skymtar man då och då Rhen som ett silfverband mellan
de aflägsna kullarna; men snart är man inne i
bergsbygden och de skogklädda höjderna sluta sig allt tätare
kring vägen. Luften, som förut under resan nästan
varit tryckande varm, blir allt friskare och lättare och de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
