Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. På väg till Schlangenbad. Rhenresa. Nu och Fordom. En ny tid. Ankomst till Schlangenbad. Ändtligen i Hamn. Bostaden. Efterlängtade Bref. Utflykt till Frankfurt. »En Försmak af Himmelriket»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
214
POESI OCH TROSA
vid liknande sina öfverraskningar, »litet förargligt, men
hvad var att göra? — Vi förebrådde oss alla att vi ej
varit mera omtänksamma, men nu var olyckan skedd,
och det enda som återstod var att make the best of
it... Pappa satte sig alltså helt fromt åter upp i den
vagn, som fört oss hit, för att kuska den långa vägen
tillbaka till Schlangenbad och hemta de välsignade
papperen. Herr v. Seydewitz yrkade visserligen ifrigt
på att få fara i hans ställe, men pappa ville ej höra talas
derom, dels derför att han alls icke kunde påminna
sig, hvar han lagt papperen, men framför allt för mammas
skull, som säkerligen blifvit alldeles vettskrämd, om v.
Seydewitz återkommit ensam och trott att alla möjliga
olyckor händt både pappa och oss alla...»
Den i sin knapphet så karaktäristiska skildringen
kräfver knappast några kommentarier. Här, om någonsin,
är »hela Geijer med» — oefterrättlig och hjärtevinnande
som alltid och lika helt sig själf, vare sig han i
tankspriddhet »glömmer» de viktigaste papper eller i
kärleksfull omtänksamhet hellre underkastar sig en
ansträngande åktur i damm och solhetta än utsätter sin
Anna-Lisa för en tillfällig förskräckelse.
Resan fram och åter tog åtskilliga timmar,
hvarunder de båda flickorna och deras ungdomlige
beskyddare på bästa sätt fördrefvo tiden med beskådande
af Wiesbadens »Sehenswürdigkeiten» samt intagande af
en »munter tabled’hötemiddag», hvarefter man, sedan
Geijer åter lyckligt och väl kommit till rätta, klockan
sju på aftonen fortsatte färden med järnväg till
Frankfurt. Här kvarstannade man öfver påföljande dag,
»samvetsgrannt delande sin tid», skrifver Agnes, »mellan
poesi och prosa, mellan bankirer, butiker och
Goethe-minnen ...» Poesien torde dock i denna rättvisa fördel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
