Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Schlangenbad. Den efterlängtade Fristaden. Jämförelser. Hvardagslif och Hemtrefnad. »Föryngringsprocessen». Trolldrycken. Under gröna träd. Agnes finner en Utväg. »Också ett ord —». Hvad som saknas och hvad som finnes. Ett Förord. En slutgiltig Trosbekännelse. Ur Minnesboken. »En personlig Erfarenhet»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I’K MINNESBOKEN
241
föregår är omsmältningen af dessa motsatser i
andans eld.
......»Här må vara tillräckligt att påminna om de tvenne
hufvudsakligaste motsatser mellan katolsk och protestantisk
kristendom: motsatsen mellan tradition och skrift och
den ännu vidsträcktare motsatsen mellan tro och
vetande ..........
......»Traditionen förutsätter ett historiskt lif; hon är ej
det en gång för alla öfverlemnade, som icke vidare undergår
någon förändring. Detta må vara om den döda traditionen;
den sanna traditionen är den lefvande, som från släkte till
släkte fortplantar och förnyar sig. Vördnaden för traditionen
inom kyrkan härstammar från den sanningen, att kristendomen
är en sig sjelf fullkomnande religion, som ej
med ens stod fullfärdig, utan ur skenbart ringa begynnelse skulle
utveckla hela sin inre rikedom: såsom i fröet hela trädet
ligger, och likväl fröet ej är trädet . Det är resultaten af
kyrkans historiska utveckling för lära och lefverne, hvilka den
kyrkliga traditionen fasthåller.........
»...... Det gifves mera än en slags historia och traditionen
utbildar sig annorlunda på olika vägar: annorlunda i statens
historia, annorlunda i vetenskapens historia, annorlunda i
religionens historia. Den första är mera underkastad yttre
inflytelser, den andra bestämmes mera af inre följdriktighet; den
tredje är hvarken en historia om görande och låtande
eller en historia om vetande. Hon är tvärtom en historia
om viljan och om de viljan bestämmande driffjädrar, en
historia om det sinnelag, hvilket till slut ger all hand’ing,
allt vetande sitt värde. Tvärtom: hon är för dem bestämmande,
ty det är med det sjelfbestämmande i menniskan, hvilket
tilllika förbinder all praktisk och teoretisk förmåga som hon
förnämligast har att göra. Derför är ock hennes gång gåtolik
och svårfattlig, — emedan religionen i menniskan omfattar
allt.
......»Den praktiska verlden och den teoretiska hafva i
våra dagar ryckt hvarandra närmare. Äfven den politiska
historien har vändt sig mera inåt efter den franska
revolutionen; och de politiska rörelserna låta sig tydligare än förr
härleda ur inre orsaker. Vetenskapen har visat sin makt i
16. — I solnedgången. III.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
