Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Schlangenbad. Den efterlängtade Fristaden. Jämförelser. Hvardagslif och Hemtrefnad. »Föryngringsprocessen». Trolldrycken. Under gröna träd. Agnes finner en Utväg. »Också ett ord —». Hvad som saknas och hvad som finnes. Ett Förord. En slutgiltig Trosbekännelse. Ur Minnesboken. »En personlig Erfarenhet»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
248
l"R MINNESBOKEN
».. . . Frågan om det ondas uppkomst är väl filosofiens
svåraste fråga. I sig sjelf är den dock ej svårare än frågan
om det godas uppkomst, då detta snarare borde anses såsom
hafvande varit från begynnelsen. Också kan man ej tänka
sig det onda annorlunda än som lefvande på missbruket af
det godas krafter. Frågan blir derför: hur har det onda
uppstått ur det goda?... Huru har det förgängliga
kunnat uppstå ur det oförgängliga?... Om vi funne oss
nödgade till den bekännelsen att vår filosofi ej kan besvara
denna fråga, så låter likväl frågan icke afvisa sig. På ett eller
annat sätt måste ock svaret ligga inom förnuftet, emedan frågan
är förnuftets egen...... Svaret beror här ej mindre på den
gudomliga vishetens erkända verklighet och verksamhet än på
den gudomliga kärleken. Insikten i denna vishet, erfarenheten
af denna kärlek, utgöra den högsta sanna kunskap. Tillsammans
beteckna begge kunskapsförmågans på en gång teoretiska och
praktiska natur, hvarför framstegen på den ena sidan betingas
af framstegen på den andra, så att filosofiens uppgift är icke
mindre ett problem än ett t e o r e m. Ty i sanning —
man lärer blott känna det goda i bemödandet att utöfva det,
liksom det onda i bemödandet att öfvervinna det.
Kunskapen om bådas natur, om deras härkomst och deras
förhållande till hvarandra, är en kunskap hvilken man alls icke
kan förvärfva utan att lefva. Och just derför kunna de högsta
frågorna icke endast teoretiskt besvaras . . .
». . . Då menniskan kommer till medvetande om det onda
uti sig sjelf, uppgår också för henne medvetandet af det goda,
och den sedliga kampen för detta begynner. Alltifrån detta
ögonblick, ju trognare menniskan kämpar och ju innerligare hon
lefver i det godas kärlek förklarar sig också för henne den
förgängliga skapelsen . . .
». . . Ty den förgängliga skapelsens ändamål är att det
oförgängliga derur skall framgå. Och i samma mån
som denna högsta praktiska fråga förklara sig, skall ock
förnuftets teoretiska gåta, frågan om det förgängligas upprinnelse
ur det oförgängliga — ett försvinnande förhållande, då tiden
löper tillbaka i sig sjelf och blott är u t i evigheten — komma
till sin lösning . . .»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
