Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Heidelberg. Första aftonen. I en lycklig stund. Månsken och blommande lindar. Schlosser och Gervinus. Anknytningspunkter: Afton hos Schlosser. Den goda, gamla tiden!» Georg Gervinus och hans hustru. På Slottsterrassen. En utflykt. Afton hos Gervinus. Ett idealiskt Hem. Geijer vid pianot. Eva spelar och Agnes sjunger. Lösensordet. Messias. Sympatiskt umgänge. Hofrådet Nägele. Creuzer. Den Akademiska klubben. Hos Nägele. Hofrådet berättar. Den Oförgätliga. Två Grafvar. Idealet. Sista aftonen. Efter många år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
306
professor creuzer
till en vänlig inbjudan, fastän han var duktigt trött
efter dagens många strapatser och väl hade behöft att
ordentligt få hvila sig. Vi voro rätt oroliga — men
om sådant är ju aldrig värdt att tala.. . Emellertid
återkom han, visserligen alldeles för sent, men mycket
upplifvad och intresserad af de bekantskaper han gjort
samt högeligen öfverraskad och rörd af det sätt, på
hvilket han blifvit emottagen och firad, liksom af allt
vänligt och vackert, som yttrats till honom både enskildt
och offentligt — han sade sig ej för något pris ha
velat gå miste om detta! — Och den glädjen unnar
man ju honom så innerligt... Ack den Gode, Älskade!
Jag undrar om det väl kan finnas någon menniska
i hela verlden mer hjertligt och barnsligt tacksam för
hvarje, om än aldrig så litet bevis på vänlighet och
välvilja, som han röner —!!»...
Creuzer, »den berömde filo- och mytologen», som
Geijer kallar honom, hade i själfva verket jämte Schlosser
varit den ende, hos hvilken den resande
Uppsalaprofessorn under sitt första uppehåll i Heidelberg aflagt
besök. Geijer fann då i hans väsen och uppträdande
något tilldragande »mildt och vekt», starkt kontrasterande
mot Schlossers sträfva, hänsynslöst uppriktiga
rättframhet - men till närmare bekantskap blef ej något
tillfälle, dä Geijer var Schlossers gäst och de båda
Heidel-bergerprofessorerna, som snart yppade sig, tillhörde
motsatta akademiska partier och följaktligen voro »allt
annat än vänner». Att vänskapen ej blifvit varmare med
åren, måste man antaga, då Geijer ej heller denna gång
vare sig hos Schlosser eller Gervinus sammanträffat med
Creuzer trots dennes »förtärande längtan» att återse
den svenske häfdatecknaren. För den, hvars fantasi gärna
vill utfylla äfven den flyktigaste konturteckning med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
