- Project Runeberg -  I solnedgången : minnen och bilder från Erik Gustaf Geijers senaste lefnadsår / Tredje samlingen : sommaren 1846 /
323

(1911-1914) [MARC] Author: Anna Hamilton-Geete With: Erik Gustaf Lilljebjörn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII. Afresa från Heidelberg. Frankfurt, Fulda och Eisenach. Gotha. Schulrath Rost. Ett varmt emottagande. Erfurt. På väg till Weimar. »Hans Själs Bild —». Ungdomsväninnan. Lifvets Högtidsstunder. En rörande Välkomsthälsning. Ett Besök. Geijer och Louise von Kloch. Ett återseende. Mor och Dotter. Henriette von Kloch. »Sehenswürdigkeiten». Goethes Weimar. Vålnader. Den gamla portföljen. »Souvenirer». En försvunnen Värld. »Upsala 1816». Röster ur det Förflutna. Afsked från Weimar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lifvets högtidsstunder

323

banalt. Tack vare omständigheterna hade man så godt
som från första stunden vågat vara fullt sig själf, aflägga
hvardaglighetens och konventionalitetens förklädnad och
oförbehållsamt visat hvarandra allt det vackraste och
bästa, det finaste och djupaste som man i tysthet bar
inom sig men eljest gjorde sig all möda för att dölja; —
med ett ord, man hade, om ock blott för en kort tid,
tillsammans helt och fullt varit människa och därför
också gifvit hvarandra något värdt ett helt lifs tacksam
hågkomst. Då allt kommer omkring är det endast
sådana stunder som verkligen räknas i ett människolif;
och man finner det sålunda helt naturligt att Uppsala
för Amalia von Helvig och hennes syster — hvilka
dock förut genomlefvat manga händelserika år i
Stockholm, kommit i beröring med de flesta af hufvudstadens
mest framstående och intressantaste personligheter samt
själfva spelat en ingalunda obemärkt roll i dess
säll-skapslif — från och med denna vår i egentligaste mening
blef Sverige, det Sverige som de allt framgent med
oförminskad värme mindes och älskade, liksom de själfva
först här skulle finna vänner för hvilka deras bekantskap
blef af djupare och mera bestående betydelse. Att Amalia
von Helvigs kraftigare och mera lysande personlighet
härvid gjort sig mest gällande och utöfvat det starkaste
inflytandet, veta vi af många föregående skildringar; men
äfven den milda systern — mindre fängslande och
elektriserande, men på sitt eget sätt knappast mindre rikt
begåfvad bidrog icke oväsentligt till den lilla kretsens
säreget själfulla och stämningsrika samlif. Med sällsynt
trofasthet hade hon också, liksom systern, allt sedan
dess under många växlande öden uppehållit en så godt
som oafbruten förbindelse med de svenska vännerna.
Både Atterbom och Malla Silfverstolpe hade under årens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:20:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/isolnedg/3/0341.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free