Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII. Afresa från Heidelberg. Frankfurt, Fulda och Eisenach. Gotha. Schulrath Rost. Ett varmt emottagande. Erfurt. På väg till Weimar. »Hans Själs Bild —». Ungdomsväninnan. Lifvets Högtidsstunder. En rörande Välkomsthälsning. Ett Besök. Geijer och Louise von Kloch. Ett återseende. Mor och Dotter. Henriette von Kloch. »Sehenswürdigkeiten». Goethes Weimar. Vålnader. Den gamla portföljen. »Souvenirer». En försvunnen Värld. »Upsala 1816». Röster ur det Förflutna. Afsked från Weimar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
> s eh ex s w ü r dig k eitf. n »
333
skall man senare återvända för att supera hos Klochs,
där man efter ett par timmars samvaro redan känner
sig så godt som hemma; men dessförinnan bör
åtskilligt medhinnas — och medhanns också utan all
svårighet, enligt Dagboksanteckningarnas ojäfaktiga
vittnesbörd.
... Kosan ställes »naturligtvis först och främst
till Goethes hus», hvilket man dock till sin harmsna
missräkning måste nöja sig med att betrakta från gatan,
ty »det inre visas ej för besökande» — den af så många
minnen helgade boningen är nämligen, berättar Agnes
upprörd, — »u t h y r d till främmande personer af
Goethes arfvingar, hvilka sägas vara snåla och
tarfliga menniskor, alls icke värda det namn de bära!!...»
Icke dess mindre lyckas de båda flickorna att på ett eller
annat sätt obemärkt krångla sig in i trädgården samt där i
största hast »stjäla hvar sin pensée», hvilka med stolthet
hemföras för att »till evärdelig åminnelse» förvaras mellan
Dagböckernas tättskrifna blad. Sedan man — likaledes
endast på afstånd — betygat sin vördnad för Wielands,
Schillers och Herders hus beger man sig till Slottet,
hvars yttre man finner »föga imponerande», men där
man med intresse beser de ännu blott halffärdiga rum
hvilka som bäst »hålla på att dekoreras med
freskomålningar till de Store Männens ära». Här
får man också ändtligen skåda ett mera intimt och
personligt minne, nämligen: — »En Stol, ett Bord och
en S p e g e 1 hvilka verkligen lära hafva tillhört Schiller
och begagnats af Honom!! —vi betraktade dem med
Rörelse och många tacksamma tankar för de
njutningsrika stunder Hans gudomliga Dramer beredt oss!»skrifver
Fru Anna-Lisa. En kort tur i parken och en hastig titt på
den »rätt ruskiga och förfallna lilla träbyggnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
