Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV. Dresden. Ansträngande Njutningar. Landsmännen. Sophie Adlersparre. Friherrinnan Knorring. Baron Hugo Hamilton. Familjen v. Kræmer. Uppsalavännerna. Man börjar längta hem. Afresa till Berlin. Ur Askan i Elden. Ett drygt dagsarbete. Vid Amalias Graf. Röda Rosor och hvita Liljor. Morgonvandringar i Minnenas Värld. Oaser i Öknen. Schelling och Bettina. De långa Tankarne. Missräkningar. Den Helvigska kretsen. Savigny. Fru von Bardeleben. Bröderna Grimm. Leopold v. Ranke. Rauch och Wichmann. Dieffenbach och Doenninger. Dora von Helvig. Afskedsmiddag hos Svenska Ministern. Smickrande hyllning. Afsked från Berlin. »Nästa Vecka!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den efterlängtade hamnen
om jag der skall återfinna alla mina kära friska och
sunda? — Ack, hvad ängsligt det är att på 3 hela
veckor ej haft minsta underrättelse från sina
närmaste ! — Men så kringflackande som vi på
sistone varit har ju detta ej kunnat undvikas — gifve
gud vi nu måtte finna goda bref oss till mötes i
Berlin — att allt måtte stå väl till och vi alla i sinom
tid åter träffas med glädje!... Erik Gustaf» — tillägger
hon emellertid med innerlig tacksamhet — »har
visserligen just sista dagarne varit litet tagen af den
oerhörda värmen, men tycker sig dock i det stora hela
allt mer röna de stärkande verkningarna af Badet —
sådant kommer efter, som man vet — och är
för-underligen kry och rask. Sitt goda hull återfår han
dock visst aldrig mer; men efter hvad läkarne här ute
påstå lärer detta ej heller vara nödvändigt för
helsan. Själf är jag nu frisk — det har varit litet
si och så med magen under allt detta resande och
calasande! — och flickorna raska, glada och snälla som
alltid. Ack ja! — Gud vare innerligt lofvad — snart ha
vi nått Hamnen, utan att någon olycka inträffat eller
att någon af oss blifvit sjuk på allvar, hvilket
alltjämt på sistone varit ett Föremal för min hemliga Ångest
och Inquiétude!» —
Ännu hade man emellertid ett par innehållsrika
veckor att genomlefva, innan man hann den
efterlängtade hamnen — äfven de fulla af intresse men allt mera
ansträngande, framför allt till följd af den »oerhörda
värma» hvaröfver fru Anna-Lisa klagar och som gjorde
denna sommar länge minnesvärd. Den ansågs i själfva
verket som en af de hetaste man »i mannaminne» i
större delen af Europa upplefvat och äfven i brefven
från Sverige utgör den »tropiska värmen» och bristen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
