- Project Runeberg -  I solnedgången : minnen och bilder från Erik Gustaf Geijers senaste lefnadsår / Tredje samlingen : sommaren 1846 /
400

(1911-1914) [MARC] Author: Anna Hamilton-Geete With: Erik Gustaf Lilljebjörn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV. Dresden. Ansträngande Njutningar. Landsmännen. Sophie Adlersparre. Friherrinnan Knorring. Baron Hugo Hamilton. Familjen v. Kræmer. Uppsalavännerna. Man börjar längta hem. Afresa till Berlin. Ur Askan i Elden. Ett drygt dagsarbete. Vid Amalias Graf. Röda Rosor och hvita Liljor. Morgonvandringar i Minnenas Värld. Oaser i Öknen. Schelling och Bettina. De långa Tankarne. Missräkningar. Den Helvigska kretsen. Savigny. Fru von Bardeleben. Bröderna Grimm. Leopold v. Ranke. Rauch och Wichmann. Dieffenbach och Doenninger. Dora von Helvig. Afskedsmiddag hos Svenska Ministern. Smickrande hyllning. Afsked från Berlin. »Nästa Vecka!»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

400

oaser i öknen

Amalia bodde vid Geijers förra besök i Berlin och där
han för sista gången sade henne farväl — det gamla
huset vid Jägerstrasse, »midt emot Sjömanshandeln»,
från hvars vindskammarvåning R a h e 1 en gång skrifvit
så många af de underbara bref hvilka Agnes nästan
kan utantill — »hörnhuset vid Mauerstrasse», där hon
framlefde sina sista år och där så många märkliga och
förtjusande människor förtroligt gått ut och in ... och
till sist äfven Trefaldighetskyrkogården, där hon ligger
begrafven. .. Hur mycket intressantare är icke
egentligen allt detta, hur mycket närmare ligger det icke
ens hjärta, hur mycket mer näring ger det icke åt
känsla och fantasi än alla »snirkliga paviljonger» ute vid
Sans-Souci, som resehandboken försäkrar att man
måste se! — Sannerligen, om Berlin är ett Sahara,
så saknar det dock icke oaser där de friskaste källor
alltjämt flöda midt i ökensanden.

— Och så människorna —. Tiden hade handskats
tämligen hård händt med den krets som stått Amalia
von Helvig närmast och i hvilken hon för tjuguett år
sedan infört sina svenska vänner; men helt och hållet
hade den dock ej skingrats och dess traditioner lefde
ännu kvar, förkroppsligade i några få betydande och
välkända gestalter, själflysande solar som ännu ej
förlorat något af sin glans och kring hvilka nu som
fordom en skara af smärre planeter på större eller mindre
afstånd beskrefvo sina banor. Kretsens vördade patriark
var den gamle Schelling — sedan några år tillbaka
bosatt i Berlin — och dess inspirerande och lifvande genius
nu som förr Bettina von Arnim, ännu som sextioårig
samma af genialitet och oförbrännelig ungdom
gnistrande, nyckfulla, alla regler trotsande och dock alltid
lika oemotståndligt fängslande och förtjusande väsen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:20:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/isolnedg/3/0420.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free