- Project Runeberg -  I solnedgången : minnen och bilder från Erik Gustaf Geijers senaste lefnadsår / Fjärde samlingen : 1846-1847 /
21

(1911-1914) [MARC] Author: Anna Hamilton-Geete With: Erik Gustaf Lilljebjörn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Geijers bryta upp från Kinnekulle. Kort uppehåll i Stockholm. De sista dagarna i Uppsala. Geijer och Hans Järta. Afresa

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sista skymten* af uppsala

21

de två tillhöra som äro i den lifligaste verksamhet, vet
man nog. Åtta dagar senare tänker fru Anna-Lisa: »Mina
rara Knösar, hvars hvita näsdukar ännu så rörande vifta
för mitt minne!»

Det ena föremålet efter det andra glider bort. Men
länge ser man den röda Vasaborgen där uppe på den
kala backen. Ln hel rad af glänsande fester inom dessa
murar stiger fram för inbillningen, däribland ej minst
lysande de helt färska från prinsarnas akademitid. Där
uppe styr och rader den oförbrännelige Kræmer, liflig
som en kvicksilverkula, oförtruten och driftig. Det var
han som förmådde Geijer att köpa egen gård, säkert
äfven försträckte medel därtill. Anna-Lisa minns hur
hennes man, med boken i hand, kunnat flera timmar
sitta i deras trädgärd framför en nyutslagen blomma
och under läsningen allt emellanåt titta upp och njuta
af dess anblick. Så ofta hon tänker på denna oskyldiga,
nästan oupphörligt växande blomsterkärlek, tycker hon
sig aldrig nog kunna tacka den, som så ordnat för dem,
att de under de sista 10 Uppsalaåren hade sitt eget hem
med en liten täppa till. Ja, Kræmer, den ovärderlige,
praktiske vännen! Hur länge skall han stå bi i sin rastlösa
verksam hetsifver? Och när han en gång tröttnar, hvem
skall aflösa honom? Hvilken förändring skulle ej fru
Anna-Lisas allvarliga drag få i uttrycket, om någon hviskat
i hennes öra svaret på den frågan! — Nu försvinner sista
skymten af slottet. Hon för handen till sina ögon–.

En medlem hade den Geijerska familjen lämnat
efter sig i Uppsala. Det var den andre sonen, Alfred,
som där skulle fortsätta sina akademiska studier. Vi
veta, att de aldrig förde till någon examen, ehuru han
hvarken var lat eller obegåfvad och i flera ämnen till
och med ansågs besitta högst ovanliga kunskaper, ja

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:20:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/isolnedg/4/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free