- Project Runeberg -  I solnedgången : minnen och bilder från Erik Gustaf Geijers senaste lefnadsår / Fjärde samlingen : 1846-1847 /
29

(1911-1914) [MARC] Author: Anna Hamilton-Geete With: Erik Gustaf Lilljebjörn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Det ryska besöket i Stockholm 1838. G. H. Mellins novell Sveriges sista strid. Geijerska våningen i Operahuset. Carl XIII:s torg. Inomhus och hos kamrerns. Friplats på Operan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

carl xiii: s staty

29

gården eller, som man då allmänt sade, Gari XIII :s torg.
Det var först pa 1860-talet man började återta det
ursprungliga namnet, i sammanhang med betydande
förändringar i platsens utseende, hvilka väl till större delen
äro att anse som försköningar. För att få en föreställning
om hur parken såg ut pa Geijers tid, måste man tänka
bort såväl Carl XII :s staty med dess omgifning af träd
och buskager som Molins fontän och dess vackra
om-ramning af rabatter och babyloniska pilar — annat att
förtiga. Det hela var en af sina alléer i öster och väster
begränsad sandöken, hvars enda prydnad var Gari XIII,
där han stod och skämdes bland sina fyra lejon och i
stället för saftiga gräsmattor och prunkande blommor
hade till sällskap blott en uttråkad skyltvakt, placerad
där jämte sin skyllerkur för att hindra från inristandet
af vanvördiga inskrifter på stödens fotställning. I
Fredrika Bremers bok Hemmet, vid denna tid ännu ej 10
år gammal, säger Henrik Frank, att Stockholm hade
en staty, som han ville stjälpa omkull. Han var nog
ej den ende, och ingen misstog sig pä hvem han
menade. Men då man ej ens kunde få klottra ner den
olyckliga minnesstoden med speglosor, höll man sig
skadeslös genom att förfölja den i pressen. Nu står den
stackars kungen bättre i fred, fast han ingen vakt har.
Man har tröttnat att håna honom, och för allmänhetens
närgångenhet är han bättre skyddad än förut genom den
inhägnade och omsorgsfullt vårdade blomsterplan som
nu omger honom. Annorlunda hade han det hösten
1846, da han till och med kunde riskera, att Sveriges
störste historieskrifvare trädde honom in på lifvet med
sina granskande blickar. Säkert har Geijer mer än en
gång, med handen för ögonen, stått där i solskenet
och försänkt i tankar, stirrat på det stela bronsbelätet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:20:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/isolnedg/4/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free