Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Agnes kommer hem. Hennes intryck af hufvudstaden. De små Knösarna på besök. Slutet på deras saga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3S uppseendeväckande djärfhet
där lång, glittrande väg som hon så mycket älskade.
Men oron och bullret utomhus plågade henne ganska
mycket, hvartill kom, att väderleken allt mer antog den
äkta höstfysionomien med tung, regndiger och dimmig
luft.
Det var henne en afsaknad att ej kunna gå ut
och promenera med den frihet hvarvid hon var van. En
gång besökte hon i bror Knuts sällskap Humlegården
och fann den dyster, en annan gång vandrade de ända ut
till Kungsholms tull; Gustaf och hon begåfvo sig en
dag till Kornhamn. Bröderna gjorde henne gärna
sällskap, men de kunde ju blott undantagsvis vara till tjänst.
Modern hade alltid varit en klen fotgängerska. Agnes
hade ingenting emot att promenera på egen hand, men
hon fann snart, att detta i hufvudstaden ej alls ansågs
passande för en ung ogift dam af god familj.* Flera
gånger, då hon tagit sig dristigheten att gå ut ensam,
såg hon mötande personer stanna, som om de ej trott
sina ögon, och då hon passerat, vända sig om för att med
häpnad stirra efter henne. T. o. m. Lindblad, som
hon en tidig morgonstund råkade ute på Skeppsholmen,
blef högst förvånad öfver mötet. Hvad hon önskade
att ha Eva Hamilton eller ännu hellre Adolf med sig!
Hon visste, att han ej älskade Stockholm, och på sätt
och vis kunde det vara bra, att han ej var där, ty Agnes
var, som hon själf förklarade, svartsjuk på alla damer
som prisade hans hygglighet, t. ex. Fredrika Bremer,
* Man erinrar sig härvid det svar Fredrika Bremer och
hennes äldre syster fingo, då de några tiotal år förut, efter
stor tvekan, bådo sin mor att åtminstone en gång i veckan
få promenera tillsammans i fria luften: »Det är opassande
för unga flickor att spatsera på gatan utan sin mor.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
