Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Nöjeslif i Stockholm. Minnesfester öfver Tegnér. Geijers två tal. August Strindbergs angrepp på honom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
69 STRINDBERGS ANGREPP PÄ GEIJER
människohjärtat »veta hur motbjudande förströelsen är
för det sörjande hjärtat». Strindberg citerar dessa ord,
och ehuru han lika väl som någon annan kunnat
öfvertyga sig om, att Geijer kom hem från sin utländska
resa några månader före Tegnérs död, skyr han icke
att efter ordet »förströelser» inskjuta den ironiska
parentesen: »Utrikes resor och vistelse på badort!»
Efter ytterligare utdrag ur direktörstalet, späckade
med utropstecken eller gäckande tillägg, som skola visa,
hur otroligt det är, att yttringarna af sorg öfver
förlusten af den store skalden kunna vara berättigade eller
ens uppriktiga, fortsätter Strindberg:
»Den olyckliges sorg var icke uttömd med detta,
ty han var ledamot af ett okungligt poesisällskap, som
fordrade, att han två månader därefter skulle sörja den
bortgångne om igen. Han kunde icke säga nej.
Uppdraget var grannlaga; de häftigaste känslorna hade lagt
sig, festtalets rus hade gått om, och nu blef det annat af.»
Strindberg har mod att tillägga: »Om icke
handlingarna vore tryckta, skulle man ha rätt att kalla mig
en ljugare etc.» — Handlingarna äro tryckta, och af
dem framgår, att talet i det »okungliga poesisällskapet»
hölls, icke två månader efter utan fem dagar före
direktörstalet i Akademien. Hvart tar då udden vägen i
det satiriska utfallet?
Att Geijer i sitt officiella tal som Svenska akademiens
direktör hvarken kunde yttra sig så utförligt eller så
oförbehållsamt om Tegnér som i Litteratursällskapet,
ligger i sakens natur. Att han i det sistnämnda talet berör
äfven brister och svagheter hos den bortgångne skalden,
innebär ingen tvetalan. Lika litet är det hyckleri af
honom att som den gemensamma landssorgens
representant fälla ord sådana som dessa: »Väl är den älskade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
