- Project Runeberg -  I solnedgången : minnen och bilder från Erik Gustaf Geijers senaste lefnadsår / Fjärde samlingen : 1846-1847 /
110

(1911-1914) [MARC] Author: Anna Hamilton-Geete With: Erik Gustaf Lilljebjörn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Tre bref från Agnes till hennes fästman. Karnevalstiden. Maskeradbal hos excellensen Ihre. Tegnérs minne på Kungliga teatern

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

110

FUL SÄNG

till börja med höra Beethovens stora duett ur A-moll för
viol och piano — just densamma som vi hörde
Mendel-sohn och David spela så mästerligt i Leipzig — nu
spelad af Gulomy och van Boom; det gick mycket väl,
men jag kom alltför mycket ihåg huru den lät i
somras för att ej oupphörligen jämföra. -— Torsdagen
voro vi på stor supé hos Bäckens, där det gjordes
musik af mamsellerna Berwald och fröken W. — den
senare drillade s å, att de unga herrarna påstodo, att
hon fått upp en hare, ja hon riktigt skällde. Fy hvad
sådan sång är ful!! Efter allt detta måste jag fram —
det var iett styggt rum att sjunga i: mattor, möbler
och en mängd tjocka fruar lade sig alldeles kväfvande
på min strupe, och det gick tämligen illa. — Fredagen
voro vi hos Kochens, äfven på stor supé, äfven med
musik och mycket folk. Ack, hvad sådana aftnar äro
förspillda, där ingen har roligt!»

Mars kom med tö och mild värme. Föret började
smälta bort, solen sken, och allt fick ett vårligt utseende.
Först nu kunde Geijers riktigt uppskatta hur ovärderlig
belägenheten af deras bostad var, då vårbelysningen
kastade sin glans öfver omgifningarna. Agnes gjorde tidiga
och långa morgonpromenader, helst ut åt Skeppsholmen,
förmodligen emedan hon där var minst utsatt för att
stöta på folk, som med ord eller åtbörder visade sin
häpnad öfver den unga damens djärf het att spatsera på
egen hand. Stundom hade hon fadern i sällskap, men
han var ej alltid redo i ottan, och snart blef väglaget
så dåligt, att man ej fullt förmådde njuta af den härliga
luften.

Fru Anna-Lisa satt mest inne; hon började få
brådtom med Agnes’ utstyrsel och hoppades, att en tid
med mera ostörd fred för arbetet nu skulle komma. Då

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:20:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/isolnedg/4/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free