- Project Runeberg -  I solnedgången : minnen och bilder från Erik Gustaf Geijers senaste lefnadsår / Fjärde samlingen : 1846-1847 /
120

(1911-1914) [MARC] Author: Anna Hamilton-Geete With: Erik Gustaf Lilljebjörn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Geijers sista sjukdom och död

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

120

UPPLIFVANDE VISITER

och vid hemkomsten blef han ytterligare upplifvad af
att få råka den käre vännen från besöket i Aachen,
grefve Carl Wachtmeister, med hvilken han nästan hellre
än med någon annan språkade om utländsk politik och
främmande litteratur. Den unge ädlingen var hemma
i allt och uttryckte sig så väl, hvad han än talade om.
Det kom ytterligare några visiter: fyra fruntimmer och
Bror Geijer, och alla stannade öfver kvällsmåltiden, »till
stor alteration för lilla mamma, som hade hårdkokta ägg».
Värden blef sig alldeles lik som i forna dar, skrek och
gestikulerade, när han talade om tyskarna och deras
storordighet, samt hotade att skrifva en så skarp
recension öfver Leopold von Ranke, att man aldrig sett dess
make, hvilket hans närmaste undanbådo sig, på samma
gång som de ej kunde undgå att lifvas af den
uppflammande låga, som visade sig i dylika utbrott. På det
hela rycktes Geijer under dessa veckor upp af visiter,
som aldrig förut roat honom. Nu blef han pratsam,
så fort någon främmande herre kom, samt glad att få
omväxling och slippa »de förbannade kvinnfolken», som
han Uttryckte sig. Ensam ville han ej vara, ty han började
förlora förmågan att sysselsätta sig själf, och som han
vanligen ej fick vistas ute — vädret var åter dåligt
måste alltid någon vara hemma och roa honom, hvilket ej
föll sig så lätt. Musiken var det bästa medlet, men
det kunde ej ideligen tillgripas; romaner intresserade
honom föga, och han hörde aldrig på, när man läste
högt. Hans fruntimmer fingo kämpa för att hålla modet
uppe, i synnerhet som äldste sonen i huset fortfor att
känna sig dålig, och den stående aftongästen, morbror

vara hans vederkvickelse, t. o. m. i sömnen. Ännu två
dygn före sin död drömde han, att man för honom uppförde
Mozarts kvartetter, Trollflöjten, Skapelsen m. m.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:20:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/isolnedg/4/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free